– I en orolig omvärld och med en samhällsdebatt som inte alltid bygger på fakta känns det viktigt att presentera denna omfattande rapport. Vår förhoppning är att alla som arbetar med digitalisering ska använda rapporten för att ta kloka beslut och göra vägval som bygger på välinformerad grund. Politiker och beslutsfattare måste balansera vad som är rätt beslut på sikt med de tydliga svängningar vi kan se i opinionen här och nu, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.
En majoritet av svenskarna tycker att brottsbekämpande åtgärder på nätet är viktigare än att skydda medborgarnas personliga integritet. Det visar rapporten ”Svenskarna och internet 2023” från Internetstiftelsen. 7 av 10 tycker att kameraövervakning med ansiktsigenkänning ska vara tillåten på offentlig plats. Och hela 9 av 10 tycker att polisen vid brottsmisstanke ska ha rätt att ta del av privata nätkonversationer.
– Paradoxalt nog känner drygt hälften av svenskarna sig kränkta om någon samlar in deras personliga data. Lika stor andel tycker inte att det är okej att arbetsgivare googlar på dem inför en anställning. Men klart är att när det kommer till brottsbekämpning tycker svenskarna att man får tumma på integriteten, säger Jannike Tillå, kommunikations- och affärsområdeschef, Internetstiftelsen.
Cyberattacker med samhällspåverkan
Det oroliga omvärldsläget kanske har påverkat svenskarnas attityder. 8 av 10 svenskar bedömer att det är sannolikt att främmande makt kan komma över samhällskritisk information i en cyberattack. Och fler än 6 av 10 ser det som sannolikt att cyberattacker kan slå ut internet eller uppkopplade system för värme, el och vatten.
Även svenskarnas nyhetskonsumtion har förändrats till följd av kriget i Ukraina. Mer än varannan svensk har ändrat sin nyhetskonsumtion till följd av det. De allra flesta, en tredjedel av svenskarna, har börjat konsumera nyheter oftare, och var fjärde anser sig ha blivit mer källkritisk till nyheter.
– Vi ser också att svenskarna har börjat använda nya nyhetskällor sedan kriget bröt ut, både internationella nyhetskanaler och nischade personer och nyhetskonton i sociala medier
På så sätt har man kunnat få tätare uppdateringar och ett breddat perspektiv. Generellt tycker vi att det är bra att man tar del av nyheter från flera olika källor. Men man måste komma ihåg att inte alla nyhetsförmedlare i sociala medier arbetar enligt den journalistiska processen med faktagranskning och redaktörskap, säger Jannike Tillå.
Samhällsnyheter, sociala medier och näthat
De som är födda på 2000-talet tar del av samhällsnyheter i första hand genom sociala medier, att jämföra med befolkningen i stort där tv är den främsta nyhetskällan. Mer än var tredje svensk följer någon i digitala medier för att ta del av samhällsnyheter – och den person som är mest populär att följa för samhällsnyheter är Magdalena Andersson, följt av Ulf Kristersson, Ebba Busch och Marcus Oscarsson.
Tiktok är det sociala medium som växer mest. Bland befolkningen i stort är en fjärdedel Tiktok-användare, men bland 00-talister är siffran tre fjärdedelar. Om svenskarna bara får välja ett socialt medium är Youtube favoriten, följt av Facebook och Instagram på delad andraplats.
– Oroväckande nog ser vi att rädsla för näthat får hälften av befolkningen att avstå från att uttrycka åsikter på nätet. Fler kvinnor än män avstår från att uttrycka sina åsikter av rädsla för näthat, 6 av 10 kvinnor jämfört med knappt hälften av männen, säger Jannike Tillå.
Fler med negativ syn på AI
Synen på AI delar svenskarna och långt från alla har använt det. 3 av 10 har använt ett AI-verktyg, men i åldrarna i 18–34 år är den siffran det dubbla. Nära en tredjedel tror att AI kommer att ha en negativ påverkan på framtiden, bara knappt en femtedel tror att AI tvärtom kommer ha en positiv påverkan.
– Att AI är något av en vattendelare har blivit tydligt det senaste året. Vi hör och ser både de som tror att AI kommer att lösa många svåra utmaningar och problem, och de som tror att det blir mänsklighetens undergång. Vi kan konstatera att de allra flesta inte har använt AI och att den allmänna kunskapen behöver höjas, säger Jannike Tillå.
