När ekonomichefer på svenska företag ska uppskatta summan de har förlorat på fakturabedrägerier under de senaste 12 månaderna, ligger snittet på 3,5 miljoner kronor. Det är en halv miljon (16 procent) mer än det globala snittet på 3 miljoner och dessutom långt mer än grannländerna Finland (2,6 miljoner), Danmark (2,5 miljoner) och Norge (2,6 miljoner).

När svenska ekonomichefer uppskattar hur många fall av fakturabedrägerier deras företag råkat ut för under de senaste 12 månaderna, hamnar snittet i Sverige på 14 stycken vilket är högre än snittet i Finland, Danmark och Norge. Resultatet sammanfattas i rapporten “The Financial Professional Census report 2022” som släpps i dag, onsdag.

– Det är skrämmande att se hur mycket svenska bolag förlorar på fakturabedrägerier. Det är en kostnad som skulle kunna undvikas med bättre digitala verktyg och rutiner. Att svenska företag dessutom drabbas hårdare än det globala snittet är oroande. De skulle ha mycket att vinna på att digitalisera och automatisera, säger Jim Lucier, CEO at Medius.

Undersökningen visar att majoriteten av ekonomicheferna på svenska bolag (64 procent) anser att deras företags programvaror för fakturahantering är daterade, vilket är mer än någon av grannländerna Finland (51 procent), Norge (57 procent) och Danmark (35 procent). Dessutom använder endast en av fyra bolag i Sverige (25,5 procent) E-faktura framför papper och email, medan det i Danmark är nästan hälften av bolagen (46,5 procent) som bytt ut traditionella alternativ för fakturering.

Men det är inte bara användningen av digitala verktyg som verkar behöva ett lyft. Även samarbetet mellan de olika avdelningarna verkar vara sämre i Sverige. På frågan ifall avdelningarna ekonomi och inköp arbetar avskilt från varandra instämmer 34 procent i Sverige medan motsvarande siffra ligger på endast 18 procent i Finland, 15,5 procent i Norge och endast 3,8 procent i Danmark.

Även om hela 95 proccent av företagen i undersökningen har identifierat falska fakturor under det senaste året är det svårt att säga exakt hur stort problemet är då mörkertalet är stort. Endast 67 procent av ekonomicheferna i Sverige har ett estimat över hur stort läckage som fakturabedrägerier inneburit ekonomiskt, 16 procent vill inte uppge ett svar på frågan och ytterligare 16 procent medger att de saknar ett estimat över den ekonomiska skadan.

– Trots oroväckande siffror vet vi nu att det finns ett högt mörkertal. Utmaningen med bluffakturor är uppenbar, företag förlorar både tid och pengar. Genom att automatisera processen med AP-automatisering kan man ligga steget före och bekämpa bedrägerier i tid, säger Jim Lucier.