• Digital säkerhet
  • Traditionell säkerhet
  • I FOKUS
  • Nyhetsbrev

Stort skifte i försvars­politiken hos Europas stor­makter

Sverige har gått från att ha ett försvar inriktat på internationella insatser till att fokusera mer på territoriellt försvar. Den förändringen är vi inte ensamma om. I en rapport undersöker två FOI-forskare hur skiftet ser ut i Storbritannien, Frankrike och Tyskland.

-

Säkerhetsläget i Europa förändras i högt tempo, och flera europeiska länder har börjat omforma sin säkerhets- och försvarspolitik, däribland Sverige. I rapporten Rethinking European Military Engagements Abroad – the Strategic Trajectories of the United Kingdom, France and Germany analyserar FOI-forskarna Eva Hagström Frisell och Emma Sjökvist hur förändringen tar sig uttryck hos de tre europeiska stormakterna.

Forskarna har gått igenom strategi- och policydokument, men också intervjuat forskare och ansvariga tjänstemän i länderna, eftersom utvecklingen går så snabbt att dokument lätt blir inaktuella.

– I Sverige har vi byggt mycket av vår försvarsförmåga kring att samarbeta med andra länder i internationella insatser, och då är det intressant att se hur de här stora länderna nu ställer om sin politik. Det kan påverka vilka förfrågningar Sverige får framöver om att delta i internationella insatser vid kriser och instabilitet i närområdet, säger Eva Hagström Frisell som är forskningsledare på FOI:s avdelning för försvarsanalys.

Ett försämrat säkerhetsläge

Europeiska länders skifte i säkerhets- och försvarspolitik startade 2014 i och med ett försämrat säkerhetsläge i Europa och ökad global stormaktskonkurrens.

– Men det var först efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som behovet av en ny inriktning fick politisk uppmärksamhet på högsta nivå och det gjordes ekonomiska satsningar, säger Eva Hagström Frisell.

Forskarna konstaterar att såväl Storbritannien som Frankrike och Tyskland riktar in sig mer på territoriellt och kollektivt försvar, och har dragit ner på deltagandet i internationella insatser. Ett exempel är Mali, där alla länderna tidigare haft stora insatser men nu dragit sig ur.

Flera tidigare internationella insatser ses idag som misslyckade, enligt Emma Sjökvist, analytiker på FOI:s avdelning för försvarsanalys.

– Till exempel insatsen i Afghanistan, och även i Mali. Hos länderna vi undersökt har det minskat den politiska viljan att vara engagerad i stora multilaterala insatser, säger Emma Sjökvist.

Ställer om till kollektivt försvar

Storbritannien försöker hitta sin roll efter att ha lämnat EU, och vill ha en mer global inriktning på sin utrikes- och försvarspolitik. Samtidigt har landet krympt resurserna och dragit ner på antalet försvarsförmågor, så ambitionerna går inte helt ihop med förutsättningarna, menar forskarna.

Av de tre länderna går förändringen snabbast i Frankrike.

– Där ställer de tydligt om sin försvarsmakt mot högintensiv krigföring, från att ha varit fokuserade på internationella insatser. Omställningen påbörjades tidigt jämfört med Storbritannien och Tyskland, i alla fall på ett strategiskt plan, säger Emma Sjökvist.

Att det gått så fort beror dels på att presidenten har stor makt över säkerhets- och försvarspolitiken, men också på en ambition att kunna agera autonomt i förhållande till andra.

Långsammast går det i Tyskland. År 2014 påbörjades en omsvängning då den tyska försvarsmakten såg kollektivt och territoriellt försvar som sin främsta uppgift.

– Men det fick liten effekt politiskt och inga nya resurser avsattes. Först i februari 2022 kom det upp på högsta politiska nivå. Då talades det om ett epokskifte, att gamla beslut skulle omprövas och att militär utrustning skulle skickas till Ukraina. Det skapades en ansenlig ekonomisk fond för att satsa på försvaret, säger Eva Hagström Frisell.

Att implementera de nya målsättningarna har dock tagit lång tid, vilket orsakat kritik. Tyskland har ett decentraliserat politiskt system och efter lång tid med minskade resurser till försvaret är behoven stora.

Påverkar svenska samarbeten

Länderna i rapporten går i Afrika mot att satsa mer på bilaterala relationer direkt med afrikanska länder, snarare än stora multilaterala insatser. Fokus ökar också på den indopacifiska regionen.

Alla tre länder tycker att Natos roll för att upprätthålla kollektivt försvar har stärkts. Tyskland och Frankrike vill samtidigt betona EU:s stödjande roll till Nato, och att EU behåller en egen krishanteringsförmåga när Nato nu satsar på kollektivt försvar.

Vad länderna vill prioritera skiljer sig också åt.

– Storbritannien prioriterar närvaron i norra Europa medan Tyskland satsar mer på att stödja länderna österut och bygger upp stora divisioner där andra europeiska länder ska kunna ingå. Frankrike satsar mer på snabbinsatsförmåga, säger Emma Sjökvist.

Hur stormakterna agerar indikerar vad mindre europeiska länder bör fokusera på, menar forskarna.

– När Sverige blir medlem i Nato kan det komma efterfrågan på att vi också ska ha närvaro på östra flanken. Vilka vi kan samarbeta med då påverkas av vilka som redan är där. Även inom Nato kan det bli viktigt att bygga upp bilaterala relationer för att kunna kombinera styrkor, säger Eva Hagström Frisell.

REKLAMSAMARBETE

The Clean Feed – en podcast om hur vi gör Internet lite säkrare 

Besedo är ett svenskgrundat kunskapsföretag, inriktat på att öka kvalitet, kundnytta och värde för företag som har användargenererat innehåll på webben. Bland kunderna i...

FLER NYHETER

Datamulor kan frakta information åt Försvars­makten

Ny teknik gör att det går att använda allt fler informationskällor inom militär ledning, och mängden information som kan hämtas in ökar rekordsnabbt. Samtidigt...

REKLAMSAMARBETE

Cybersäkerhetslagen: ”Små företag måste agera nu”

Med cybersäkerhetslagen tar Sverige viktiga kliv framåt för att skydda kritisk infrastruktur och samhällsfunktioner från cyberhot. Antalet sektorer som omfattas ökar och det är...

Kaspersky Lab stänger ner sin verksamhet i USA

Handelskammaren menar att det föreligger en nationell säkerhetsrisk i att Ryssland ska kunna använda Kasperskys mjukvara för att spionera. Detta efter att de genomfört...

REKLAMSAMARBETE

”Generativ AI är fullkomligt avgörande för effektiv cybersäkerhet – både nu och i framtiden”

Den 13 juni, klockan 9.30, bjuder Aktuell Säkerhet och SentinelOne in till ett frukostwebinar om hur du kan använda generativ AI för effektivare cybersäkerhet,...

Utredning kring en förbättrad process för säkerhetsprövningar får tilläggsdirektiv

En särskild utredare har fått i uppdrag att bland annat överväga vilka krav som ska ställas på ett underlag vid en säkerhetsprövning, bedöma om...

Ny hotaktör med fokus på ryska mål observerad – sprider sig nu till andra delar av världen

Kaspersky Lab skriver i sin rapport att gruppen använder sig av ett sofistikerat cyberspionageverktyg som används för övervakning, datainsamling och exfiltrering via Microsoft Graph,...

REKLAMSAMARBETE

Granskning: Snowflake-attacken exempel på oroande trend inom cyberhot

Ett stort antal cyberattacker och dataintrång har präglat nyhetsflödet under 2024 – både i Sverige och globalt. Ett av de största angreppen upptäcktes i...

Efter kriget i Ukraina: Cyberrevanschism

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ryssland har tagit rejält med stryk i kriget även om de ryska styrkorna lärde...

Ryssland laddar för OS i Paris med påverkanskampanj 

– Jag tror nästan säkert att vi kommer att få se rysk inblandning i sommar-OS. Allt sedan 2016 då Ryssland förbjöds att tävla under...

Han blir ny affärsområdeschef för Security hos Enaco

Rickard Hammarberg kommer närmast från en tjänst inom affärsutveckling hos Caverion. Med sin omfattande kunskap och expertis kommer Rickard att spela en central roll...

Regeringen har presenterat ny nationell säkerhetsstrategi

– När regeringen tillträdde för snart två år sedan var det med ett tydligt mandat att ta tag i Sveriges inre och yttre säkerhet....

Ny generaldirektör för IMY

Eric Leijonram är för närvarande chefsjurist på Finansinspektionen. Han har en bakgrund från bland annat domstol, Regeringskansliet och Kriminalvården. Utöver detta har Eric Leijonram...

Offentliga sektorn måste lära sig att hantera cyberattacker

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sedan början av 2024 har flera svenska organisationer fallit offer för cyberattacker utförda av...

ASIS-sommarmingel med historiskt säkerhetsföretag

Jessica Fixelius bjöd på en kort presentation av Pinkerton som grundades i USA redan 1850 av Allan Pinkerton som världens första privatägda detektivbyrå. Företaget...

Uppdrag att utveckla samverkan med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet

– Brottsligheten måste bekämpas och förebyggas med hela samhällets samlade förmåga. Det civila samhällets organisationer erbjuder viktiga insatser på området och bidrar med erfarenheter...

Debatt: Cybersäkerhet måste bli en central fråga för verksamhet och affär

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribenternas egna.För ja, det är dyrare att bygga ett robust heltäckande system än att lappa...

Efter kriget i Ukraina: Cyberrevanschism

Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Ryssland har tagit rejält...