Varannan organisation har drabbats av ekonomisk brottslighet under de senaste två åren, vilket är en ökning med 36 procent sedan 2016. I Sverige är ökningstakten ännu högre och under de kommande två åren väntas framförallt cyberbrotten bli ännu vanligare. Det visar PwC:s återkommande undersökning Global Economic Crime and Fraud Survey, där över 7 000 organisationer globalt har medverkat.
– Aldrig tidigare har ekobrotten varit på samma höga nivå i våra undersökningar som inleddes 2001. Enbart sedan 2011 uppger organisationerna i Sverige en fördubbling. Det vi nu ser nu är ett allvarligt problem för näringsliv och samhälle som måste bekämpas på flera plan, säger Ulf Sandlund, Executive Director inom Forensic Services, PwC.
| 2018 | 2016 | 2014 | 2011 | 2009 | |
| Sverige | 47 | 27 | 30 | 22 | 19 |
| Globalt | 49 | 36 | 37 | 34 | 30 |
Fråga. Har er organisation råkat ut för ekobrott under de senaste 24 månaderna? Andel ja-svar (procent).
Källa: PwC:s Global Economic Crime and Fraud Survey 2018
Undersökningen visar även att det är rejält kostsamt att drabbas av en incident. Vart femte organisation har till och med förlorat värden som motsvarar mer än en miljon dollar till följd av ett enskilt ekobrott. Dessutom kostar efterspelet. 3 av 10 uppger till och med att hanteringen av ett ekobrott har kostat dubbelt så mycket eller mer som själva bedrägeriet.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
– Sedan finns det alltid efterspel som kan medföra ansenliga indirekta kostnader vilka ofta är svåra att mäta. Men de negativa effekterna stannar inte i och med detta. Hälften av organisationerna uppger att ekobrott försämrat arbetsmoralen och hela 38 procent uppgav negativ inverkan på affärsrelationer. Ungefär lika många anger att varumärket har försämrats. En drabbad organisation kan alltså räkna med ett brett spektrum av skadeeffekter vilket även kan slå oerhört hårt mot medarbetare på ett personligt plan, berättar Ulf Sandlund.
Bilden av att Sverige är förskonat från mutor stämmer inte med verkligheten. Av de svenska respondenterna svarar 29 procent att de har råkat ut för mutförsök, vilket är mer än en fördubbling i förhållande till 2016. Som jämförelse är det 23 procent av organisationerna globalt som har utsatts för mutförsök under de senaste två åren. Dessutom uppger var fjärde svensk organisation att de har förlorat en affärsmöjlighet på grund av att en konkurrent har betalat mutor. Det här är en tilltagande global trend och resultaten i Sverige visar på en fördubbling i förhållande till 2016.
Enligt undersökningen så är cyberbrott den variant av ekobrott som kommer att ge mest skada under de kommande två åren. 26 procent av de medverkande i undersökningen lyfter upp cyberbrott som det största hotet. Därefter följer oro för mutor och korruption (12 procent) och förskingring (11 procent).
– Tyvärr släpar hotbilden fortfarande efter i många svenska organisationer. Trots att utvecklingen visar att allt fler drabbas och att organiserad brottslighet idag ofta handlar om just cyberrelaterade brott, kommenterar Johan Wiktorin, Director inom Cyber Security, PwC och fortsätter;
– Undersökningen visar även på skillnader mellan CISO:s(informationssäkerhetschefernas) ställning i organisationen internationellt i förhållande till Sverige. Globalt är det nu 61 procent av CISO:s som rapporterar direkt till styrelsen. Här i Sverige är det tyvärr fortfarande mycket ovanligt.
Undersökningen har även tittat närmare på vem den genomsnittlige förövaren är. Det rör sig ofta om en person i den egna verksamheten och med en position som mellanchef. Många gånger är gärningsmannen verksam på en ekonomiavdelning och ofta är det tillfället och möjligheten som triggar den brottsliga handlingen.
Mer om undersökningsresultaten:
- Endast 1 av 10 respondenter uppger att de gjort riskanalyser under den senaste 24-månadersperioden. Det finns alltså en betydande utvecklingspotential för många organisationer att bättre kontrollera sina risker och kunna förebygga brott.
- Det finns en även stor utvecklingspotential när det gäller teknik som stöd för att bekämpa ekobrott. Bara 1 av 10 organisationer uppger att de använder och drar nytta av Artificial Intelligence (AI) som verktyg för kontroll och bekämpning av ekobrott.
- Kunden är värre än hackaren som brottsling. Av de externa förövarna är kunder den största gruppen (39 procent) därefter kommer hackare(31 procent) och sedan organiserad brottslighet (22 procent).
