Skolan och dess elever är ett viktigt mål för extremister och dess propaganda, det menar Säkerhetspolisen.
– Skolungdomar är fortfarande påverkbara och går att leda in på ”rätt väg”, säger Ahn-Za Hagström på Säpo till Dagens Nyheter.
Över hälften av rektorerna på landets kommunala gymnasieskolor har medverkat i DN:s enkätundersökning om hot mot skolans värdegrund. Det framgår bland annat att över hälften av rektorerna varit med om att utomstående spridit propaganda i skolan.
Ahn-Za Hagström, Säpos seniora analytiker, har i flera år följt extremisterna och menar att skolan är ett viktigt mål för dem.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
– Det finns bland dem en grundläggande föreställning om att människor är indoktrinerade, hjärntvättade och går i fiendens ledband. Men skolungdomar är fortfarande påverkbara och går att leda in på ”rätt väg” så att säga, ur deras perspektiv. Därför blir ungdomarna och skolan som arena oerhört intressant för extremistmiljöer att få ut sitt budskap, säger hon till DN.
En av anledningarna till att extremisterna riktar in sig på skolungdomar är bland annat för att det är vanligare med en svartvit världsbild bland unga, menar Säpo.
– Det är också lättare att mobilisera unga som inte har familj och barn och andra åtaganden, att rekrytera dem och få dem att genomföra olika aktiviteter, fortsätter Ahn-Za Hagström.
Hon menar vidare att det är viktigt för Säpoatt få information men att det absolut inte ska handla om att ange någin eller att skolpersonal ska spana på sina elever. Säpo vill få information om iakttagelser av beteende som förändras plötsligt.
– Ensamagerande gärningspersoner är svårupptäckta. Men vi vet också att de strax innan de begår ett våldsbrott ofta läcker. Då gör de det till sina närmsta, vänner och anhöriga, och talar om exakt vad man har för plan att göra någonting. Det är den informationen om att man vill göra någonting, snarare än åsikten och ideologin, som vi behöver.
Slutligen menar hon att det är svårt att säga vilket hot de här miljöerna utgör elever eller skolpersonal, men att det är personer som är duktiga på att utnyttja sin skrämselpotential.
– De anspelar på den upplevda hotbilden på ett sätt som gör att människor upplever att det är väldigt obehagligt eller hotfullt – även om det inte är det i juridisk bemärkelse, säger hon till DN.
