Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
När det gäller den inre säkerheten har på kort tid skjutningar med automatvapen på öppen gata, riktade angrepp mot anhöriga till gängkriminella, sprängdåd och dödligt våld långt ned i åldrarna blivit en del av vardagen för alldeles för många människor.
Till det kommer omfattande problem med narkotika, bedrägerier och välfärdsbrottslighet med en direkt koppling till organiserad brottslighet, där brottsvinsterna i vissa fall finansierar andra typer av kriminell aktivitet som exempelvis terrorism.
Händelserna påverkar inte enbart de direkt drabbade och deras familjer, vänner och arbetskamrater. Brottsligheten har negativa effekter på hela samhället genom den rädsla och otrygghet den sprider. Faktum är att frågor som rör säkerhet och trygghet i allt större utsträckning har kommit att påverka var människor väljer att bosätta sig och hur människor lever sina liv. Brottsligheten och den otrygghet som följer i dess spår begränsar individers handlingsfrihet. Den begränsar även offentliga verksamheter som inte alltid kan utföra sina uppdrag eller ge den service de annars hade kunnat.
Även för näringslivet får brottsligheten allt större konsekvenser. En ny undersökning som Stiftelsen Tryggare Sverige genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv visar att nästan vartannat företag har drabbats av brott under det senaste året, varav många upprepade gånger. I första hand handlar det om olika typer av livskvalitetsbrotten i form av stölder, inbrott och skadegörelse. Även om det är mindre vanligt med våldsbrott rapporterar vart tionde företag om erfarenheter av hot, trakasserier, rån och fysiskt våld. Till detta kommer den grova organiserade brottsligheten med skjutningar och sprängningar som också drabbar företagen och företagsklimatet i landet i form av otrygghet bland både företagsledning och personal.
Beträffande brottslighetens kostnader uppgår de direkta kostnaderna för svenska företag under det senaste året till sammanlagt 43 miljarder kronor. Till detta kommer cirka 34 miljarder som företagen lagt ut på olika typer av säkerhetshöjande åtgärder i form av bland annat kamerabevakning, väktare och extra bemanning. Till dessa kostnader ska också läggas 21 miljarder kronor i uppskattade intäktsförluster. De totala kostnaderna för näringslivet är i praktiken ännu större om samtliga indirekta kostnader skulle inräknas. Ett rimligt antagande är därför att de totala kostnaderna för brottsligheten för näringslivet överstiger 100 miljarder kronor varje år.
Situationen är ohållbar. För att komma vidare krävs en lokalt förankrad polis och aktiva åklagare som upprätthåller lag och ordning. Utan detta är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, för kommuner, fastighetsägare, säkerhetsföretag och andra aktörer att göra sitt jobb. Ingen annan kan ersätta dessa myndigheter där grunden är en lokal polisnärvaro, ”boots on the ground”.

Avslutningsvis, i ett land där de som drabbas av brott upplever att de inte får hjälp, stöd och skydd, där ökar risken för att medborgarna tappar förtroendet för samhället i allmänhet och för rättsväsendet i synnerhet. I värsta fall kan detta medverka till att de söker sig nya vägar till upprättelse, vägar som ligger utanför myndigheters insyn och kontroll. Genom en sådan utveckling öppnas också dörrarna ytterligare för den organiserade brottsligheten.
Vid sidan av ett utvecklat brottsförebyggande arbete är därför stödet till de som utsatts för brott väsentligt för att kunna bygga ett säkrare och tryggare Sverige.