Ett år efter att utlandsresor med syfte att utföra terrorbrott blivit straffbart är det ingen som har dömts – endast en har lett till åtal. Säkerhetspolisen chef Anders Tornberg menar dock att flera har gripits enligt lagen, något som vittnar om att lagen gett effekt.
– Vi ser ändå att det har pratats om det i de kretsarna som vi följer, man har förstått att man kan få problem om man reser. Vi har gått till åklagare, vi har gjort gripanden, så det är klart att det har fått en viss effekt, säger han till Sveriges Radio.
Här tecknar du din prenumeration på Aktuell Säkerhet
Lagen, som infördes 1 april förra året, kom till efter det att 300 svenskar rest till Syrien och Irak för att ansluta sig till våldsbejakande grupper som till exempel islamiska staten. Numera har resandet minskat, något som främst förklaras med de hårdare gränskontrollerna i Syrien. Anders Thornberg menar att även att lagen använts för att stoppa resandet, men han vill inte precisera hur många gripanden det rör sig om.
– Det är svårt att bevisa brottet ända ut, eftersom vi inte kan resa till det andra landet och bevisa vilket syfte man haft, vi kan inte göra brottsplatsundersökningar och förhöra folk och så vidare. Men det är viktigt för en rättsstat att tala om i sin lagstiftning att det är rimligt att man inte får åka och begå terrorattentat i andra länder, säger han till Sveriges Radio.
Den enda person som åtalats friades av Svea hovrätt på grunderna att det osannolikt att hens syfte var att åka till Syrien för att strida med al-Qaidas syrianska gren, Nusrafronten. Dock betydde det inte att hens avsikt var att utföra terrorbrott, menade domstolen.
Regeringen tillsatte nyligen en utredning som har i uppdrag att se över de svenska terrorlagarna. I denna ska även en jämförelse med lagstiftningen i andra länder göras. Terroristforskaren Magnus Ranstorp menar att den svenska lagen, så som den är utformad i dag, inte är speciellt effektfull. Detta eftersom det är svårt att påvisa vilket syftet med resan är. Han pekar på Norges lagföring i frågan som exempel, där samröre med terrororganisationer är kriminaliserat.
– I Norge har det lett till fler fällande domar, och där har vi en ojämn lagstiftning i Norden, säger han till Sveriges Radio.
