Vår beredskap är god. Per Albin Hanssons ord från 1939 om Sveriges beredskap inför stundande världskrig är bevingade. Det statsministern syftade på var i första hand försörjningsberedskapen, att människor skulle kunna äta sig mätta. Just nu sätts denna beredskap på prov. Viktiga samhällssektorer utsätts för påfrestningar av ett slag som inte har någon motsvarighet i modern tid.
Vi menar att Sverige nu står inför ett vägval. Att upprätthålla samhällsviktiga verksamheter även under störda förhållanden kräver både anpassning och kreativitet. Beslutsfattares förmåga att dra slutsatser av inträffade kriser är avgörande för hur vår beredskap kommer se ut när nästa påfrestning drabbar vårt samhälle.
Rätt hanterat kommer vi gå stärkta och bättre förberedda ur den här krisen. Vi vill peka på tre områden där vi med relativt små medel kan åstadkomma stora förbättringar.
• Vi behöver bli bättre på att förstå hur människor upplever risker. Det är stor skillnad mellan att ofrivilligt och slumpartat angripas av en osynlig fiende med fördröjd effekt – som en allvarlig smitta – och att själv ta kalkylerade risker med direkt individuell effekt som exempelvis bergsklättring. Ändå tenderar riskhantering att enbart beakta sannolikhet och konsekvens. Här har alla som arbetar professionellt med riskhantering ett ansvar att vidga perspektivet från snäva matematiska modeller till en förståelse för att människans beteende i hög grad styrs av psykologiska faktorer.
• Vi behöver anamma ett mer proaktivt förhållningssätt till kriser. Vi ser nu att regelverk och andra förutsättningar hastigt justeras för att hantera effekterna av det nya coronaviruset. Det är naturligtvis både bra och nödvändigt. Ännu bättre vore dock om aktörer som ansvarar för att hantera samhällsstörningar ges större handlingsfrihet att agera under oförutsedda situationer och förlopp. Ett större manöverutrymme skulle premiera ett mer proaktivt och kreativt förhållningsätt.
• Vi behöver skapa samhällelig motståndskraft. Nästa påfrestning som drabbar vårt samhälle kommer med all sannolikhet vara något annat än en allvarlig smitta. Kanske en solstorm, kanske en tsunami, eller kanske till och med ett väpnat angrepp. Beredskap handlar om att vara förberedd, både mentalt och praktiskt. Samtidigt kan vi inte ha allt för stora resurser uppbundna i väntan på något som kanske aldrig inträffar. Vi behöver därför bli betydligt bättre på att dra nytta av att Sverige är ett av världens mest innovativa och tekniskt utvecklade länder. Idéer och genomförandeförmåga finns inom näringslivet. Vi måste hitta bättre former där offentliga och privata aktörer arbetar tillsammans för att skapa ett robust samhälle.
Regeringen bör redan till hösten, i totalförsvarspropositionen, lämna förslag som gör det möjligt att bättre nyttja samhällets samlade resurser under svåra påfrestningar. Med gemensamma mål, tydliga metoder och avdelade resurser är det fullt möjligt att få fler att dra åt samma håll. Först då kan vi med tillförsikt möta nästa påfrestning med orden ”Vår beredskap är god”.
Ella Shoshan, expert riskhantering, 4C Strategies
Niclas Wallertz, expert krishantering, 4C Strategies