I samband med att Sverige planerar för ett nytt totaltförsvar kräver kommuner och landsting ersättning för nya uppgifter. Men besked från regeringen dröjer, det skriver Altinget.
– Vi måste tyvärr konstatera att verksamheten i det civila försvaret nästan har lagts ner under en lång tid. Nu vänder vi detta och Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för en dialog för att se vad som behövs för ett starkare totalförsvar och vad det kommer att kräva för resurser, säger statsminister Stefan Löfven till Altinget.
Det var förra året som regeringen beslutade att ett nytt totaltförsvar skulle återupptas. Anledningen är det säkerhetspolitiska läget som i dag är oroligare än för femton år sedan då planeringen skrotades. Återupptagandet innebär att civilt och militärt försvar ska ha en beredskap för att kunna hantera krig. Det civila försvaret ska dessutom agera stöd åt det militära, något som innebär att det ställs ett större krav på exempelvis kommunens räddningstjänst och landstingets sjukvård.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) menar dock att det saknas möjlighet att delta i denna planering samt att nya uppgifter måste klargöras och finansieras. Vidare har SKL i ett brev till justitiedepartementet begärt förhandlingar.
– Man kan inte börja med att säga ”att det kommer att kosta så här mycket”. Låt oss nu göra detta strukturerat och systematiskt och se vad vi behöver för att höja det civila försvarets förmåga och vad det kräver för resurser, säger Stefan Löfven till Altinget.
Det är inrikesminister Anders Ygeman som har hand om frågorna om det civila försvaret. Han menar att finansieringsprincipen gäller, det vill säga att de nya uppgifter och ansvar som läggs på kommuner också ska täckas.
– Vi har en löpande diskussion med kommunerna, det är samma diskussion som vi för med länsstyrelserna, säger han till Altinget.
