Det är bara veckor kvar till den nya säkerhetsskyddslagen träder i kraft. Här diskuterar Jakob Bundgaard och Richard Oehme diskuterar de nya regler och lagar som kommer att gälla för både privat och offentlig sektor.

Jakob Bundegaard, ansvarig Cyber Security, PwC Sverige
Foto: Kristin Lidell

Richard Oehme, Director Director Societal Security, PwC Sverige

På kort tid sker nu många förändringar som kraftigt påverkar såväl offentlig som privat sektors hantering av informationssäkerhet. Först ut var GDPR-regelverket. Därefter införlivades NIS-direktivet i svensk lag, en lagstiftning som framförallt omfattar den privata sektorn och speciellt det som bedöms vara samhällsviktig verksamhet. Den 1 april träder även en ny säkerhetsskyddslag i kraft med högre krav på bland annat informationshanteringen och som berör många samhällsviktiga aktörer. Under loppet av mindre än ett år har därmed tre nya regler och lagar tillkommit som privat och offentlig sektor ska förhålla sig till.

När det gäller den nya säkerhetsskyddslagen finns det en bredare syn på vad som ska omfattas av säkerhetsskydd. Förenklat handlar det nu inte enbart om att skydda uppgifter som omfattas av sekretess, utan också allt mer om verksamhet som av andra anledningar behöver omges med säkerhetsskydd. Till exempel om ett företag har informationssystem eller sammanställningar av uppgifter av central betydelse för ett fungerande samhälle och då även om de inte innehåller sekretessbelagda uppgifter. Här är det alltså systemets tillgänglighet och informationens riktighet som står i fokus snarare än själva innehållet. Konsekvensen som vi redan nu ser är att fler aktörer kommer att omfattas av den nya säkerhetsskyddslagen och inte minst handlar det om företag som är verksamma inom samhällsviktig verksamhet och som nu redan har NIS-direktivet att förhålla sig till.

Ytterligare förändringar som genomförs i den nya säkerhetsskyddslagen är en ny indelning utefter en fyrgradig skala för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Graderingen bedöms med utgångspunkt i den skada för Sveriges säkerhet som kan uppstå. I topp hamnar information som bedöms vara kvalificerat hemlig och här placeras uppgifter vars röjande kan medföra konsekvenser i form av synnerlig allvarlig skada för Sveriges säkerhet. Därefter följer nivåerna hemlig och konfidentiell för att sedan avslutas med den fjärde nivån begränsad. I den senare klassen placeras uppgifter vars röjande endast kan medföra ringa skada för Sveriges säkerhet. Här kan vi redan nu se att nivån begränsad i praktiken delvist innebär en utvidgning. Bedömningen är därför att kraven på den lägsta säkerhetsskyddklassen med all sannolikhet kommer att omfatta stora delar av samhällsviktig verksamhet och beröra allt fler företag och verksamheter.

Sammantaget innebär alltså förändringarna att fler omfattas av säkerhetsskyddslagen samtidigt som det nu finns allt fler lagar och regler att förhålla sig till. Företag och organisationer måste säkerställa att det tar ett helhetsgrepp på säkerhetsskyddarbetet och i synnerhet på sitt informations- och cybersäkerhetsarbete. Vi ser en risk för att företag och offentliga verksamheter behöver lägga väldigt mycket tid och kraft från själva verksamheten för att navigera i det nya regellandskap som växer fram. Visst finns det behov av regler och lagar i det nya hotlandskapet, men det är samtidigt centralt att det finns en tydlighet i hur avvägningen mellan dessa olika regelverk ska ske. Inom ramen för detta behövs ytterligare tydlighet från regeringen och ansvariga myndigheter. Behovet av vägledning och tydliggörande har aldrig varit större då hela vårt samhälle nu är digitaliserat och ytterst handlar det om att inte hämma utvecklingen av svenskt näringsliv och offentlig förvaltning.

Jakob Bundgaard, ansvarig Cyber Security, PwC Sverige

Richard Oehme, Director Societal Security, PwC Sverige