Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribenternas egna. Medlemskapet i Nato har stärkt den svenska säkerheten, förbättrat vårt underrättelseutbyte och möjliggjort en snabbare samordning vid potentiella hot.Men att vara Nato-medlem innebär inte att arbetet är klart. Tvärtom kräver den senaste tidens utveckling att vi måste agera ytterligare för att framtidssäkra vår nationella […]
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribenternas egna.
Medlemskapet i Nato har stärkt den svenska säkerheten, förbättrat vårt underrättelseutbyte och möjliggjort en snabbare samordning vid potentiella hot.Men att vara Nato-medlem innebär inte att arbetet är klart. Tvärtom kräver den senaste tidens utveckling att vi måste agera ytterligare för att framtidssäkra vår nationella och europeiska säkerhet. Men för att stärka säkerheten i Sverige, Europa och världen räcker det inte med ökade försvarsanslag – vi måste också bygga en robust totalberedskap. Vi efterlyser ökade satsningar – och intensifierat samarbete – inom fyra nyckelområden.
En välfungerande transportinfrastruktur är en förutsättning för att kunna hantera både civila och militära behov. Infrastrukturen idag reflekterar inte de behov som finns. Sveriges järnvägsnät är hårt belastat och i behov av utbyggnad, upprustning och modernisering. Vi behöver påskynda utbyggnaden av kritiska transportleder såsom Inlandsbanan och Malmbanan. Vägnätet, särskilt i norra Sverige, behöver rustas för att möta Nato:s krav på militär rörlighet. Flygplatser och hamnar måste också stärkas för att kunna hantera truppförflyttningar och försörjningskedjor i händelse av kris eller konflikt. Sverige har tagit steg genom ökade investeringar i försvarslogistik och förbättringar av strategiska transportleder, men mer behöver göras för att säkerställa att både militär och civil infrastruktur håller den standard som krävs i en försämrad säkerhetspolitisk situation.
Energiförsörjningen är en kritisk del av Sveriges och Europas motståndskraft. Sverige har historiskt haft en stark energiförsörjning med en mix av kärnkraft och förnybar energi. Samtidigt har vi sett hur energikrisen i Europa, till följd av Rysslands aggression mot Ukraina, blottlagt sårbarheter. Regeringen har tagit steg mot en stabilare energiförsörjning genom satsningar på elnätsutbyggnad och ny kärnkraft, men det är ett långsiktigt arbete som tar tid. För att säkerställa en robust energiförsörjning krävs att också den förnybara energin, som kan byggas ut i snabbare takt än kärnkraft, får bättre förutsättningar, samtidigt som man bättre måste nyttja potentialen i att uppgradera vattenkraften. Parallellt med detta krävs ökade investeringar i energilagring och energieffektivisering, en snabbare utbyggnad av elnäten och ökad flexibilitet i elsystemet.
Cyberhot och digital sårbarhet utgör idag en av de största säkerhetsriskerna. Sverige har en hög digitaliseringsgrad, vilket är en styrka, men också en potentiell svaghet. Cyberattacker riktade mot myndigheter, företag och kritisk infrastruktur har ökat markant, och vi ser hur både statsstödda aktörer och kriminella nätverk utnyttjar digitala svagheter. Regeringen har vidtagit åtgärder i syfte att effektivisera Nationellt cybersäkerhetscenter, NCSC, och Sverige deltar aktivt inom NATO:s cyberförsvar. Men arbetet behöver intensifieras ytterligare. Det krävs ökade resurser till cybersäkerhetsforskning, mer resurser till samhällsviktig verksamhet för att implementera skärpta krav på it-säkerhet, samt en utbyggnad av redundanta kommunikationssystem för att säkerställa samhällets funktionalitet även vid cyberattacker.
För att stärka Sveriges motståndskraft måste försörjningskedjorna för kritiska råvaror säkras, särskilt de metaller och mineral som är avgörande för modern teknologi och klimatomställningen. Europa producerar endast tre procent av dessa, samtidigt som vi konsumerar en fjärdedel. Sveriges geologiska tillgångar skapar möjligheter att minska importberoendet genom ökad inhemsk utvinning och bearbetning. Därför är det positivt att EU:s förordning om kritiska råvaror blir svensk lag och att regeringen tar fram en mineralstrategi, i syfte att säkerställa en hållbar och säker tillgång. Givet det geopolitiska läget är det avgörande, för både ekonomin och säkerheten. Men fler åtgärder behövs, bland annat investeringar i teknik för återvinning av metaller, och i forskning för att innovera nya utvinningsmetoder och mer miljövänliga processer. På så sätt kan Sverige inte bara möta sina egna behov utan också bidra till EU:s mål om resiliens och strategisk autonomi inom råvaruförsörjning.
Sveriges säkerhet som medlem i Nato är starkare än för ett år sedan, men den geopolitiska osäkerheten har inte blivit mindre. Att höja försvarsanslagen är nödvändigt, men otillräckligt om vi inte samtidigt stärker den infrastruktur som vårt samhälle vilar på. Transporter, energi, digital säkerhet och kritiska råvaror är avgörande pusselbitar för att bygga ett motståndskraftigt Sverige. Nu behöver politiken tydliggöra vilka förväntningar som ligger på näringslivet för att tillsammans kunna agera för att stärka Sveriges totalförsvar.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
