Forskningsprojektet ska stödja handläggare och jurister inom krisberedskap och totalförsvar med analyser och högkvalitativ forskning. Det ska även bidra till utveckling av doktrin, vilket hittills i stor utsträckning saknats.
– Något som är unikt för projektet är att vi ska arbeta nära en referensgrupp med representanter från både krisberedskap och totalförsvar för att säkerställa kontinuerlig prövning och spridning av forskningsresultaten, säger Marika Ericson, chef för Centrum för operativ juridik vid Försvarshögskolan, som leder projektet.
– Erfarenheterna från pandemin och det förändrade säkerhetspolitiska läget i vårt direkta närområde innebära att frågorna är mycket aktuella. Styrnings- och ansvarsfrågorna är särskilt viktiga. Den svenska modellen står till viss del ut vid en jämförelse med andra europeiska länder. Förklaringar till och konsekvenser av dessa skillnader är något som vi ska fördjupa oss i, säger Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Juridiska institutionen, Uppsala universitet.
Förhoppningen är att forskningen ska bidra till en förbättrad och bredare kunskapsuppbyggnad.
– Det i sin tur kan bidra till trygga jurister och beslutsfattare som är medvetna om handlingsutrymmet som lagstiftningen ger, med förmåga att balansera behovet av effektiv hanteringen av kriser och krig med individens rättigheter och skydd för rättsstaten,säger Marika Ericson.
Projektet ramas in av fyra perspektiv; systemperspektivet, lagstiftningsperspektivet, näringslivsperspektivet och det jämförande perspektivet.
– Systemperspektivet fokuserar på normstyrning på olika nivåer och utforskar frågor om hur ansvarsprincipen förändras och fungerar när fullmaktslagstiftning och undantag går in och ändrar myndigheters uppgifter och inbördes relationer, förklarar Marika Ericson.
Lagstiftningsperspektivet fokuserar på hur konstitutionell beredskap förhåller sig till fullmaktslagar och hur undantagsparagrafer i olika lagar kan fungera i förhållande till fullmaktslagar. Näringslivsperspektivet utforskar hur försörjningsberedskap kan hanteras ur lagstiftningsperspektivet framåt. Slutligen ger det jämförande perspektivet möjligheter att analysera hur svensk rätt reflekterar och hanterar internationell rätt och i vilken utsträckning svensk rätt behöver utvecklas för att återspegla den utveckling som skett i internationell rätt de senaste decennierna.
Forskningsprojektet, som inleddes i oktober i år och pågår till slutet av 2026, finansieras med 8,9 miljoner kronor från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
– Det är väldigt ovanligt att de finansierar ett doktorandprojekt, men det är roligt att vi både kommer att kunna bidra med grundforskning och mer tillämpad forskning för sektorn, säger Marika Ericson.
