I vägledningen finns tips och råd om hur man i skolor kan arbeta för att öka säkerheten i skolmiljön. Den syftar bland annat till att ge grundläggande kunskap om:
- hur risker och sårbarheter kan bedömas,
- vilka skyddsåtgärder som kan vara effektiva,
- vilken kunskap och förmåga som elever och skolpersonal bör ha,
- hur man kan gå tillväga för att återgå till ordinarie skolverksamhet efter ett attentat.
– Främst handlar det om kunskap om vad enskilda ska göra under en händelse för att skydda sig själv och andra genom att följa råden Fly – Sök skydd – Larma. Dessa råd bör alltid vara utgångspunkt i arbetet med att öka säkerheten i skolan, säger Jonas Eriksson, verksamhetsansvarig för Säkerhet i offentlig miljö på MSB.
De åtgärder i det fysiska skyddet som behöver genomföras för att öka säkerheten mot våldshandlingar och attentat i skolan är oftast inte så stora och även små saker kan ha stor betydelse, till exempel personalens medvetenhet samt att det är ordning och reda i skolans lokaler. En bra utgångspunkt är ett gott trygghetsskapande arbete och ett bra arbete med skydd mot olyckor.
– Vägledningen har inte tagits fram som ett svar på en ökad hotbild inom skolan utan som ett verktyg för att hjälpa ansvariga skapa en trygg miljö. Alla skolor bör ha en plan som beskriver hur skolan ska förbereda sig för, agera vid och återhämta sig från exempelvis ett attentat. Varje enskild skola bör utforma sin plan utifrån sina specifika förutsättningar och de risker som kan identifieras, säger Jonas Eriksson.
Utöver vägledningen har även en ny instruktionsfilm tagit fram som riktar sig till framför allt barn som går i högstadiet, gymnasiet och uppåt. Det finns sedan tidigare också utbildningsmaterial och andra instruktionsfilmer som tagits fram av MSB och Polismyndigheten. Vägledningen innehåller även information om arbetet för att motverka radikalisering och våldsbejakande extremism.
