En av fem personer med koppling till nätverkskriminalitet var delaktiga i minst ett företag under åren 2020–2023. Det visar en ny studie från Brottsförebyggande rådet (Brå). Totalt handlar det om cirka 11 000 individer med engagemang i över 23 000 företag, bolag som sammantaget har mer än 11,5 miljarder kronor i förfallna skulder till staten och samtidigt tagit emot betydande statliga stöd.
Brå lyfter att dessa företag utgör en mycket liten del av Sveriges samlade näringsliv – under två procent – men deras påverkan bedöms som omfattande. De återfinns i många olika branscher, däribland HVB-verksamhet, personlig assistans, sprängämneshantering och finansiella tjänster, områden som ofta kräver tillstånd och där riskerna vid missbruk är särskilt stora.
Företagsstrukturerna används enligt rapporten för att skapa legitimitet, dölja brott, skala upp verksamhet eller etablera sig i nya miljöer.
– Det är viktigt att komma ihåg att det är individer som använder företag som brottsverktyg. Därför måste kontrollerna riktas mot personerna bakom. När företag används enbart som verktyg blir sanktioner riktade mot bolaget i sig ofta tandlösa, säger Li Hammar, utredare på Brå.
En stor del av de företag som nätverkskriminella engagerar sig i går i konkurs. Enligt rapporten sker det sex gånger oftare än i näringslivet generellt. Många bolag tycks vara avsedda att ”förbrukas” snabbt – exempelvis genom planerade konkurser eller upplägg där de används tills skulder, oredovisade uppgifter eller myndighetssanktioner gör dem obrukbara.
Brå konstaterar att möjligheten att lämna in felaktiga uppgifter i myndighetssystem bidrar till att företagen kan fungera som plattformar för ekonomisk brottslighet. System som ska skapa transparens kan paradoxalt nog utnyttjas för att försvåra insyn.
Rapporten visar också att kriminella aktörer ofta köper redan existerande företag, i stället för att starta nya. Ett befintligt organisationsnummer kan ge tillgång till bankkonton, kreditvärdighet och i vissa fall även tillstånd som annars skulle ha kontrollerats vid nyregistrering.
– Genom att köpa befintliga företag kan kriminella leva på lånade meriter och kringgå kontroller som normalt riktas mot ledning och företrädare, säger Henrik Angerbrandt, utredare på Brå.
Brå:s studie belyser en växande trend som även berör säkerhetsbranschen. Företag som används som brottsverktyg kan fungera som ingångar till skyddsvärda miljöer, offentliga upphandlingar och kritiska funktioner. Felaktiga ägarprövningar, bristande kontroll av företrädare och otydliga rutiner vid leverantörskedjor kan skapa säkerhetsrisker som sträcker sig långt utanför den ekonomiska brottsligheten.
Särskilt i verksamheter med krav på säkerhetsprövning eller auktorisation kan bristande kontroll av företagsstrukturer öppna dörrar för organiserad brottslighet.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
