Sveriges senaste nationella lägesbild över korruption pekar på en paradox: trots att antalet anmälda fall ligger kvar på en låg nivå fortsätter risken att öka, särskilt inom kommuner och regioner. Enligt Polismyndighetens Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp är dagens korruption både mer professionellt organiserad och svårare att upptäcka.
Under perioden 1 november 2024 till 1 november 2025 registrerades 99 ärenden om korruptionsbrott. Fördelningen över branscher följer tidigare års mönster: offentlig upphandling och myndighetsutövning står för omkring 40 procent av samtliga fall.
Enligt polisens analys speglar siffrorna inte helhetsbilden.
– Vi ser ett allt mer industriellt och professionellt användande av korruption i samhället. Organiserad brottslighet använder korruption som ett strategiskt verktyg för att ta sig in i nyckelfunktioner och samhällskritiska verksamheter, men det syns inte fullt ut i den anmälda brottsligheten, säger Natali Engstam Phalén, brottsförebyggande specialist vid nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen.
En viktig förklaring till mörkertalet är att kommuner och regioner, till skillnad från statliga myndigheter, saknar obligatorisk anmälningsplikt. Trots att flera av deras verksamheter – bland annat avfallshantering, tillsyn och vård – är särskilt utsatta för otillåten påverkan, speglas detta inte i statistiken.
Rapporten lyfter fall där illegal avfallshantering möjliggjorts genom påverkan på kommunala tjänstemän, samt exempel där korruption har blivit en ingång till välfärdsbrott, bland annat kopplade till läkares intygsgivande och privata bisysslor.
– Marknaden för avfallshantering är väldigt lukrativ och genererar miljardbelopp till den kriminella ekonomin. Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna är desamma oavsett var de sker – i slutändan handlar det om allmänhetens förtroende och hur skattepengar används, säger Natali Engstam Phalén.
Rapporten pekar också på en växande arena för professionell korruption: digitala och anonyma betalningsmedel. Organiserad brottslighet visar ett ökande intresse för kryptovalutor, som bedöms vara en underskattad risk i dagens korruptionsbekämpning.
Dessutom uppmärksammas en framväxande tjänstemarknad under beteckningen crime-as-a-service, där korruptionsmäklare erbjuder sig att köpa, sälja eller förmedla otillåten påverkan.
Konsekvenserna av korruption blir särskilt allvarliga i miljöer som har ansvar för samhällsskydd, kritisk infrastruktur eller annan säkerhetskänslig verksamhet. Enligt rapporten kan även mindre mutor användas för att skapa ingångar till skyddsvärda miljöer, exempelvis via personal, underleverantörer eller tjänstemannabeslut.
– För att stärka skyddet av våra gemensamma samhällsfunktioner behöver korruption ses som en bred och tvärgående risk. När oegentligheter får fäste i välfärdssystemen eller i säkerhetskritiska branscher riskerar konsekvenserna att bli långtgående – både för kvaliteten i verksamheterna och för människors trygghet, säger Natali Engstam Phalén
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
