Datainspektionen är i stort positiv till förslaget till ny brottsdatalag men flaggar för vissa brister. Bland annat saknar utredningen en analys av eventuella risker då personuppgifter förs över till länder utanför EU/EES eller till internationella organisationer.
EU har antagit ett direktiv som reglerar hur personuppgifter får hanteras inom bland annat området brottsbekämpning. En utredning har därefter tagit fram ett förslag till ny brottsdatalag som ska införa direktivet i svensk lagstiftning.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
Brottsdatalagen är en så kallad en ramlag som ska gälla utöver myndigheternas särskilda registerförfattningar. En viktig konsekvens med den föreslagna lagen är att privata aktörer som exempelvis ordningsvakter, som i dag saknar särskilda registerförfattningar, i framtiden måste tillämpa brottsdatalagen i hela eller delar av sin verksamhet.
Datainspektionen yttrar sig nu över förslaget till ny brottsdatalag och är positiv.
– Den föreslagna lagen ger bra förutsättningar för en enhetlig tillämpning av regelverket då personuppgifter hanteras vid brottsbekämpning, lagföring och straffverkställighet, säger Datainspektionens generaldirektör Kristina Svahn Starrsjö.
Inspektionen konstaterar att utredningen har lämnat ett väl genomarbetat förslag. Det regelverk som föreslås innebär generellt sett ett starkare skydd för den enskildes personliga integritet än vad som gäller enligt det nuvarande regelverket. På flera punkter föreslår utredningen ett starkare integritetsskydd än vad direktivet kräver, vilket är positivt.
I sitt yttrande lämnar Datainspektionen dock vissa synpunkter, bland annat på föreslagna regleringar som kan innebära risker för en försämring av den enskildes personliga integritet i förhållande till dagens regelverk. Till exempel saknar utredningen en analys av de eventuella negativa effekter för den personliga integriteten som överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES och internationella organisationer kan innebära.
