Opinioner 2017 visar att oron för internationell terrorism och organiserad internationell brottslighet fortfarande är det vi är mest oroliga för.
Jämfört med Opinioner 2016 märks en ökad oro för brister i IT-säkerhet, spridning av kemiska och biologiska stridsmedel samt spridning av kärnvapen.
– Den stora majoriteten, nio av tio, tycker fortfarande Sverige är bra att leva i, den siffran ligger på samma nivå som tidigare. Den största oron är internationell terrorism och vi ser att det är fler än i förra undersökningen som tror att en terroristattack kommer inträffa i Sverige inom fem år. Något som ökat markant är oron för brister i samhällsviktiga IT-system, säger Linda Ryen, analytiker på MSB.
Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här
I årets undersökning svarar sex av tio att de är oroliga över brister i samhällsviktiga IT-system och det är fler än i förra undersökningen som ser det som troligt att det kommer inträffa ett långvarig IT- och teleavbrott i Sverige inom de närmaste fem åren.
– Vi ser en ökning av oro för brister i samhällsviktiga IT-system, säger Linda Ryen, analytiker på MSB. Det är troligt att uppmärksamheten kring IT-attacker och IT-säkerhet under 2017 har ökat medvetenheten om riskerna och vikten av att skydda viktig information i samhället.
Andelen som tror på att ett politiskt hot från ett annat land kommer riktas mot Sverige inom fem år har minskat markant. I årets enkät svarar 63 procent att det inte är troligt att det kommer inträffa, jämfört med 49 procent 2016.
Oron för propaganda och falsk information från främmande stat riktad mot Sverige har däremot ökat något mot de två tidigare åren då frågan ingått i enkäten. 43 procent tror att det kommer drabba Sverige inom fem år, vilket är på samma nivå som tidigare år.
68 procent känner ingen större oro för den militära situationen i vår närhet, andelen oroliga har minskat från 34 procent vid förra undersökningen till 28 procent i årets.
89 procent vill ha ett militärt försvar och de svarande tror att det som har störst betydelse för att det svenska försvaret ska uppfattas som trovärdigt är:
- Moderna vapensystem.
- Förmåga att försvara hela landet.
- Medborgarnas försvarsvilja.
- Försvarsanslagens storlek.
- Allmän värnplikt.
69 procent anser att vi bör ha ett försvar som bygger på värnplikt och frivillighet, vilket är det högsta mätvärdet sedan frågan kom med 2003. Andelen som tror att allmän värnplikt har stor betydelse för att det svenska försvaret ska uppfattas som trovärdigt är det högsta sen frågan kom med 2007.
Det är fler som är för än emot att Sverige borde ansöka om medlemskap i Nato. 43 procent svarade ja på frågan, mot 33 procent som svarade nej. I undersökningen 2014 skiftade opinionen till att fler var för medlemskap i Nato, vilket fortfarande står sig.
Andelen som anser att Sveriges militära alliansfrihet har en positiv påverkan på fred och säkerhet i Sverige har minskat från 46 procent till 36 procent, det är det lägsta värdet sen frågan kom med 2006.
Drygt hälften vill fortfarande satsa mer ekonomiskt på militären, samtidigt som 76 procent inte tycker att Sverige har tillräcklig beredskap i händelse av ett militärt angrepp.
