I dataskyddslagen, som kompletterar dataskyddsförordningen (GDPR), finns en bestämmelse som innebär att om personuppgifter behandlas för journalistiska ändamål så gäller inte de flesta bestämmelserna i GDPR. Bestämmelsen innebär alltså ett undantag för behandling av personuppgifter för sådana ändamål från de regler som normalt gäller enligt GDPR och kallas därför ”undantaget för journalistiska ändamål”.
– Begreppet journalistiska ändamål ska ges en bred tolkning och har en bredare innebörd än i vardagligt språkbruk. Detta undantag från skyldigheten att följa GDPR kan omfatta inte endast vad yrkesmässiga journalister och traditionella massmedier gör, utan kan även gälla när till exempel privatpersoner sprider information, åsikter eller idéer till allmänheten i sociala medier, säger juristen Olle Pettersson som har tagit fram ställningstagandet.
– Begreppet journalistiska ändamål kan dock inte ges en sådan bred innebörd att det omfattar all information som görs tillgänglig på internet och som innehåller personuppgifter, till exempel när en sökmotorleverantör tillhandahåller en sökmotor eller en till allmänheten riktad renodlad söktjänst avseende fällande brottmålsdomar, fortsätter Olle Pettersson.
Undantaget för journalistiska ändamål omfattar normalt inte heller publicering av uppgifter av rent privat karaktär. I sådana fall gäller reglerna i GDPR. I vissa fall kan dock även publicering av rent privata uppgifter omfattas av undantaget för journalistiska ändamål, till exempel när journalistisk granskning sker av personer i maktposition och det är nödvändigt att offentliggöra uppgifterna med hänsyn till de journalistiska ändamålen.
I ställningstagandet ges tio konkreta exempel på olika typer av publiceringar av personuppgifter och IMY:s uppfattning om dessa omfattas av undantaget för journalistiska ändamål eller inte.
