Det kommer att bli en ovanlig jul i år, både när det gäller hur vi ska fira själva högtiderna och hur vi ska hantera förberedelserna.
En allt större andel av julklappshandeln har flyttat ut på nätet på senare år, men i år är utvecklingen explosionsartad, drivet av pandemin och oron för smittspridningen i samhället och den egna hälsan – inte minst bland äldre. Enligt en undersökning från prisjämförelseföretaget Pricerunner förväntas e-handeln under julsäsongen öka med upp till 30 procent jämfört med 2019 och omsätta mer än 10 miljarder kronor.
Många som handlar årets julklappar på nätet kommer därmed att ha ingen eller väldigt begränsad erfarenhet av att e-handla, och det ökar förstås också risken för att drabbas av bedrägerier. Så här års är det högsäsong för cyberbedrägerier, och likaså för konsumentupplysning kring hur man som konsument skyddar sig från cyberbrott. Men informationen når inte alla och går inte alltid att ta till sig för den som är ovan vid teknik. Och ibland hittar de skickligaste kriminella vägar runt dem.
Ett råd som upprepas som det viktigaste i nästan varje sammanställning för att handla säkert är att ”kolla att avsändaradressen stämmer” när du får ett mejl som ser ut att komma från en e-handelssajt eller en leverantör. Det är förstås ett i högsta grad relevant råd då majoriteten av bedrägeriförsök fortfarande är ganska klumpigt utförda. Problemet är att det inte alltid är tillräckligt.
Idag är det väldigt enkelt att utföra ”domänspoofing”, det vill säga att maskera avsändaren så att den ser ut att komma från ett legitimt företag.
Tänk er scenariot att du får ett professionellt utfört meddelande från en nätbutik du just beställt en vara från. Du har ansträngt dig för att vara försiktig, läst konsumentråden och konstaterar att domänadressen är korrekt innan du följer anvisningarna. Men du luras ändå i fällan, trots att du gjort rätt.
Det är relativt lätt att skydda en domän från att spoofas. Men en ny undersökning bland 25 av de största svenska e-handelssajterna visade att bara 15 procent av dem använde ett sådant skydd fullt ut. Skyddet, ett protokoll som kallas DMARC, gör att domänägaren spärrar spoofade e-postmeddelanden från att nå mottagaren. Det är en förbättring jämfört med 2019, då bara fem procent av de största sajterna använde ett sådant skydd, men ändå långt kvar till en acceptabel konsumentsäkerhet. Bedrägeriförsök som bygger på domänspoofing ökade tiofaldigt mellan 2018 och 2019, och även om ökningstakten dämpats beräknas fler än tre miljarder sådana mejl skickas ut och tas emot varje dag världen över. Vi har under de senaste åren sett allt mer sofistikerade svenskspråkiga bedrägerivågor äga rum, och i kombination med en spoofad avsändaradress blir det ännu svårare för dig som köpare att avgöra vad som är äkta och vad som är falskt.
Det finns förstås fler viktiga råd att följa som konsument – att aldrig klicka på osäkra länkar, och aldrig öppna bifogade filer – men när det gäller avsändaradressen ligger det stora ansvaret för att försvåra för de cyberkriminella på handlarna. Det är redan en tillräckligt stor utmaning för konsumenter att freda sig mot olika former av bedrägeriförsök – särskilt de som aldrig har e-handlat förr. Låt oss inte göra det ännu svårare för dem.
Var vaksamma i julhanden, och ta hand om varandra.
Örjan Westman, Nordenchef Proofpoint
