Problematiken med ekonomisk brottslighet har inte undgått någon, med en kriminell ekonomi som Polismyndigheten uppskattar omsätter mellan 100–150 miljarder kronor årligen. Kriminell ekonomi kan beskrivas som ett ekosystem där brottsvinster genereras, hanteras och återinvesteras. Sara Persson är brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten och menar att det är viktigt att inte bara kontrollera företagen, utan också dess företrädare.
– På Ekobrottsmyndigheten ser vi att kriminella ofta byter och använder olika företag som brottsverktyg för att undvika att bli upptäckta. Ofta har de som upphandlar ett fokus på själva företagen vid granskningar; men de används som skal. Upphandlare och andra behöver bli bättre på att granska företrädarna, de är de viktiga i sammanhanget. Har de gjort sig skyldiga till felaktigheter och brott borde det ha stor betydelse för om de får bedriva verksamhet som till exempel finansieras med offentliga medel, säger Sara Persson, Brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
Identifiera varningssignaler
I praktiken innebär detta att kommuner och offentliga verksamheter måste implementera effektiva kontroller för att säkerställa att deras affärspartners inte bara är legitima företag, utan även granska företrädarna. Detta har blivit särskilt kritiskt när brottsliga aktörer alltmer infiltrerar legala strukturer för att dölja sina olagliga verksamheter. Anders Asplund är Counsel på Advokatfirman Per Karlsson och Co och expert inom offentlig upphandling med drygt 25 års erfarenhet inom området. Han är också före detta chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten.– “Det är avgörande att granska företrädarna: vilka sitter i styrelsen, vem är vd och firmatecknare? Finns det en verklig huvudman i bakgrunden eller ett moderbolag som egentligen styr verksamheten?” säger Anders Asplund, Counsel på Per Karlsson och Co.
Ekobrottsmyndighetens checklista, ”Vet du vem du gör affärer med?”, erbjuder ett värdefullt verktyg för att identifiera varningssignaler och riskfaktorer kopplade till företag och deras företrädare. Det är en viktig resurs för att förstå vilken typ av frågor och kontroller som bör genomföras innan affärsrelationer inleds. Men det finns fortfarande en brist på medvetenhet och resurser för att genomföra dessa kontroller, vilket gör offentliga verksamheter sårbara.
Samlad insats
– Genom att noggrant analysera företrädarnas bakgrund kan organisationer undvika fallgropar. Det finns många viktiga parametrar att ta hänsyn till när det gäller företrädarna, inte bara juridiska förekomster. Ett bolag består alltid av människor, och därför är det avgörande att förstå både företrädarnas bakgrund och bolagets historik. En sådan kombination, exempelvis historiska konkurser kopplade till företrädare, tillsammans med förändringar som styrelsebyten, adressändringar och SNI-kodsbyten, utgör en central del av den datadrivna riskbedömningen. Genom att integrera denna typ av information i vår riskhantering kan vi identifiera potentiella risker och stärka förtroendet för affärspartners. Att fatta informerade beslut baserade på en grundlig och helhetssyn på dessa faktorer är avgörande för att skydda både organisationen och samhället, säger Pontus Holmberg, produkt- och innovationschef på Roaring.
För att uppnå detta krävs en samlad insats där kommuner och offentliga verksamheter prioriterar utbildning, kunskapshöjning och resurser för riskbedömning. Lotta Mauritzson är brottsförebyggare på Polismyndigheten.
– Vi har under lång tid förlitat oss på tillit. Nu måste vi gå från det till att våga kontrollera. Gör vi det, så kommer vi få bukt med en del av kriminaliteten i upphandlingar, så det är ett jätteviktigt steg att ta, säger Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polismyndigheten.
Det står klart att granskningen av företrädare är en central del av arbetet för att skapa en trygg och transparent affärsmiljö. Genom att implementera effektiva granskningar och främja en kultur av öppenhet och ansvar kan kommuner inte bara skydda sina egna intressen, utan också bidra till en stabil och säker offentlig sektor.
– När vi blir bättre och gör kontroller, då har det faktiskt effekt. Då gör vi det svårare för kriminella att utnyttja vår välfärd, säger Sara Persson, Brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten.
