Fredrik Bergström från Polisens nationella bombskydd har rollen som projektledare:
– Vi funderade mycket över hur detta påverkar våra explosivämnessökande hundar. Polisen, Försvarsmakten och FOI ansökte därför 2017 om att göra en förstudie under ett år där vi studerade ett mindre antal preparat. Vi gjorde då tester i en enklare skala än i det här större projektet och fick belägg för våra teorier och såg att det var skillnad. Vi tyckte det var så pass intressant att vi ansökte hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om att göra den här stora studien, berättar Fredrik Bergström.
Eftersom hundarna inte kan berätta om dofterna de känner får projektteamet, som består av representanter från polisen, FOI och Försvarsmakten, studera och tolka de markeringar som hundarna visar i olika operativa söktester.
Hundarna från Försvarsmakten och Polisen fick arbeta med både färska och åldrade preparat som var gömda bland välfyllda lagerhyllor. Testerna var så kallade blindtester vilket innebär att hundföraren inte visste var eller hur många preparat som fanns utplacerade på sökytan. Hundarna fick även göra ett så kallat burktest vilket testade deras preparatkännedom.
– Vi har tillsammans valt ut ett större antal olika preparat. FOI har regelbundet
analyserat kemiska förändringar i preparatens doftbild och nu avslutar vi det här
projektet med olika tester där vi ser hur hundarna rent praktiskt löser det. Om de gör skillnad på det som är gammalt och nytt, säger Fredrik Bergström.
Projektet beräknas vara klart i december 2021 då det övergripande resultatet presenteras på ett slutseminarium där även civila aktörer har bjudits in.
