Spionage är i dag en kontinuerlig del av Europas säkerhetsmiljö och pågår i allt högre grad även utanför traditionella militära och politiska mål. Det visar en ny forskningsrapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), framtagen på uppdrag av Säkerhetspolisen, Försvarets radioanstalt (FRA) och Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must).
Studien bygger på analys av 70 öppna rättsfall där personer dömts för spionage i Europa mellan 2008 och 2024, fördelade på 20 länder. Materialet har kompletterats med intervjuer med åklagare, journalister och forskare.
– Det vi har sett är sannolikt bara toppen av ett isberg. Många fall upptäcks aldrig eller hanteras på andra sätt än genom öppna rättegångar, säger Elina Elveborg Lindskog, projektledare för studien.
Ryssland dominerar – Baltikum särskilt utsatt
I cirka två tredjedelar av de analyserade fallen var Ryssland uppdragsgivare. Spionverksamheten var särskilt koncentrerad till Baltikum, framför allt Estland. Kina var näst vanligaste uppdragsgivare med sex identifierade uppdrag.
De dömda spionerna var nästan uteslutande män, men de få kvinnor som förekommer i materialet hade ofta nära relationer till manliga spioner. Åldersspannet var stort – från 21 till 82 år.
Fotografering och vardagsnära mål
Den vanligaste spionagemetoden i materialet är informationsinsamling genom fotografering. Det kan röra sig om allt från riksdagsbyggnader och militär verksamhet till transporter av försvarsmateriel, kritisk infrastruktur och teknisk utveckling. Informationen har därefter överlämnats både genom traditionella möten och via digitala kanaler.
– Klassiska metoder lever kvar, men kombineras i allt större utsträckning med digital kommunikation, säger Anna Lioufas, analytiker vid FOI.
Rekrytering vanligare än frivilligt deltagande
Studien visar att de flesta spioner inte själva söker uppdragen utanStudien bygger på analys av 70 öppna rättsfall där personer dömts för spionage i Europa mellan 2008 och 2024, fördelade på 20 länder. Materialet har kompletterats med intervjuer med åklagare, journalister och forskare.
– Det vi har sett är sannolikt bara toppen av ett isberg. Många fall upptäcks aldrig eller hanteras på andra sätt än genom öppna rättegångar, säger Elina Elveborg Lindskog, projektledare för studien.
I cirka två tredjedelar av de analyserade fallen var Ryssland uppdragsgivare. Spionverksamheten var särskilt koncentrerad till Baltikum, framför allt Estland. Kina var näst vanligaste uppdragsgivare med sex identifierade uppdrag.
De dömda spionerna var nästan uteslutande män, men de få kvinnor som förekommer i materialet hade ofta nära relationer till manliga spioner. Åldersspannet var stort – från 21 till 82 år.
Den vanligaste spionagemetoden i materialet är informationsinsamling genom fotografering. Det kan röra sig om allt från riksdagsbyggnader och militär verksamhet till transporter av försvarsmateriel, kritisk infrastruktur och teknisk utveckling. Informationen har därefter överlämnats både genom traditionella möten och via digitala kanaler.
– Klassiska metoder lever kvar, men kombineras i allt större utsträckning med digital kommunikation, säger Anna Lioufas, analytiker vid FOI.
Studien visar att de flesta spioner inte själva söker uppdragen utan rekryteras av främmande makt, ofta med ekonomiska erbjudanden. Cirka var femte hade familjeband eller andra kopplingar till landet de spionerade för, och rekrytering via sociala medier förekommer.
Drivkrafterna bakom spioneri har i grunden inte förändrats sedan kalla kriget: pengar, ideologi, påtryckningar och personliga motiv är fortsatt dominerande. En återkommande grupp är personer som känt sig missgynnade eller förbisedda av sin arbetsgivare och ser spioneri som ett sätt att hämnas eller återvinna status.
FOI har i den nya rapporten identifierat tio olika spiontypologier, jämfört med fem i en tidigare studie från 2022. Utvecklingen speglar ett mer diversifierat underrättelselandskap.
– I dag kombineras långsiktiga infiltrationsstrategier med rekrytering av personer som utför engångsuppdrag. Uppdragsgivaren bryr sig inte om de åker fast, säger Elina Elveborg Lindskog.
Rapporten visar också att spioner allt oftare arbetar i grupp. En tredjedel av fallen involverade makar, släktingar eller kollegor.
Säkerhetstjänsterna ställs inför nya utmaningar
Forskarna pekar på att den ökade komplexiteten kräver att europeiska underrättelse- och säkerhetstjänster utvecklar sina metoder. Bland annat nämns samarbete mellan ryska underrättelsetjänster och organiserad brottslighet i Polen för att kartlägga vapenleveranser till Ukraina, liksom växande nätverksbaserade spiongrupper.t, ofta med ekonomiska erbjudanden. Cirka var femte hade familjeband eller andra kopplingar till landet de spionerade för, och rekrytering via sociala medier förekommer.
Drivkrafterna bakom spioneri har i grunden inte förändrats sedan kalla kriget: pengar, ideologi, påtryckningar och personliga motiv är fortsatt dominerande. En återkommande grupp är personer som känt sig missgynnade eller förbisedda av sin arbetsgivare och ser spioneri som ett sätt att hämnas eller återvinna status.
Fler typer av spioner – fler sätt att angripa
FOI har i den nya rapporten identifierat tio olika spiontypologier, jämfört med fem i en tidigare studie från 2022. Utvecklingen speglar ett mer diversifierat underrättelselandskap.
– I dag kombineras långsiktiga infiltrationsstrategier med rekrytering av personer som utför engångsuppdrag. Uppdragsgivaren bryr sig inte om de åker fast, säger Elina Elveborg Lindskog.
Rapporten visar också att spioner allt oftare arbetar i grupp. En tredjedel av fallen involverade makar, släktingar eller kollegor.
Säkerhetstjänsterna ställs inför nya utmaningar
Forskarna pekar på att den ökade komplexiteten kräver att europeiska underrättelse- och säkerhetstjänster utvecklar sina metoder. Bland annat nämns samarbete mellan ryska underrättelsetjänster och organiserad brottslighet i Polen för att kartlägga vapenleveranser till Ukraina, liksom växande nätverksbaserade spiongrupper.
– Det finns indikationer på att vissa metoder riskerar att missa viktiga aktörer, till exempel kvinnor som deltar i eller understödjer spionage, säger Anna Wagman Kåring, forskare vid FOI.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
