Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren och störst är utsattheten bland riksdagspolitiker. Bland alla förtroendevalda utsätts kvinnliga politiker oftare än män, för hot och påhopp i sociala medier. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet presenterar idag, torsdag.
Den totala andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för trakasserier, hot och/eller våld, har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Riksdagsledamöter är mest drabbade. Bland dem har utsattheten ökat från 60 till 66 procent under 2012–2016. Under samma period har utsattheten bland ledamöter i kommunfullmäktige ökat från 19 till 25 procent och i landstingsfullmäktige från 25 till 34 procent.
Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här
– Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position. De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.
Av samtliga förtroendevalda utsätts kvinnor oftare än män för hot och påhopp i sociala medier. Där har utsattheten bland kvinnor ökat från drygt 8 till 15 procent under 2012–2016. Under samma period har utsattheten i sociala medier bland män ökat från knappt 8 till 13 procent.
Av alla förtroendevalda uppger nästan var fjärde (24 procent) att de har påverkats i sitt uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld. Av dem som utsatts, uppger nästan en tredjedel (29 procent) att de självcensurerade sig i något sammanhang kopplat till sitt uppdrag.
– Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga istället för att engagera eller uttala sig. Även oro för att utsättas kan leda till att man ändrar ståndpunkt i en fråga. Däremot är det mindre vanligt att den förtroendevalda helt slutar med politiken, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.
