Trakasserier, hot och våld mot politiker har ökat de senaste åren och störst är utsattheten bland riksdagspolitiker. Bland alla förtroendevalda utsätts kvinnliga politiker oftare än män, för hot och påhopp i sociala medier. Det visar en ny rapport som Brottsförebyggande rådet presenterar idag, torsdag.

Den totala andelen förtroendevalda som uppger att de utsatts för trakasserier, hot och/eller våld, har ökat från 20 till 25 procent mellan 2012 och 2016. Riksdagsledamöter är mest drabbade. Bland dem har utsattheten ökat från 60 till 66 procent under 2012­–2016. Under samma period har utsattheten bland ledamöter i kommunfullmäktige ökat från 19 till 25 procent och i landstingsfullmäktige från 25 till 34 procent.

Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här

Anna Frenzell, Foto: Liselotte van der Meijs

– Utsattheten skiljer sig åt beroende på typ av uppdrag och position. De som är ordförande utsätts oftare än ordinarie ledamöter och dessutom utsätts kvinnliga ordföranden oftare än män i samma position, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.

Av samtliga förtroendevalda utsätts kvinnor oftare än män för hot och påhopp i sociala medier. Där har utsattheten bland kvinnor ökat från drygt 8 till 15 procent under 2012–2016. Under samma period har utsattheten i sociala medier bland män ökat från knappt 8 till 13 procent.

Av alla förtroendevalda uppger nästan var fjärde (24 procent) att de har påverkats i sitt uppdrag på grund av hot, trakasserier och våld. Av dem som utsatts, uppger nästan en tredjedel (29 procent) att de självcensurerade sig i något sammanhang kopplat till sitt uppdrag.

– Det kan till exempel handla om att man förhåller sig passiv i en fråga istället för att engagera eller uttala sig. Även oro för att utsättas kan leda till att man ändrar ståndpunkt i en fråga. Däremot är det mindre vanligt att den förtroendevalda helt slutar med politiken, säger Anna Frenzel, utredare på Brå.