Fem prioriterade områden för det civila försvarets förmåga

Detta konstaterar Försvarsmakten i sitt svar till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Uppdraget var att redovisa synpunkter på rapporten Civilt försvar mot 2030 – ett totalförsvar i balans som skrivits av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB).

Försvarsmakten har utifrån krigsorganisationsvärderingen och krigsorganisationsprognosen 2021-2022 och MSB:s rapport identifierat fem områden som är av särskild vikt:

1. Energiförsörjning och reservkraft
2. Transporter
3. Personalförsörjning
4. Sjukvård
5. Elektroniska kommunikationer

Försvarsmakten visar på att Sveriges kommande medlemskap i Nato kommer att innebära en övergång till gemensam försvarsplanering, där Sverige kommer att ingå i ett av Natos operationsområden. Det lägger grunden för den militära uppgiften, vilket kommer att påverka behovet av civilt stöd till Försvarsmakten. Prioriteringen av åtgärdsförslag kan behöva kompletteras.

– Det är viktigt att Försvarsmakten tydliggör sitt behov av stöd från det civila försvaret. I takt med att det civila försvaret ökar sin förmåga att bidra till det militära försvaret kommer vår operativa förmåga att öka. Detta gäller särskilt vid mobilisering, värdlandsstöd eller vid höjd beredskap, säger Jenny Marklund, sektionschef för totalförsvar och samhällsplanering på Försvarsmaktens försvarsstab.

Även kommunernas roll och ansvar behöver tydliggöras.

– Ett exempel är i de fall båda vårdnadshavarna är krigsplacerade, då behöver barnomsorg finnas tillgänglig dygnet runt för att vår personal ska kunna tjänstgöra tryggt och uthålligt, säger Jenny Marklund.

Övriga områden som bör prioriteras är att lyfta kommuners kärnverksamhet men också deras förutsättningsskapande roll vad gäller det militära försvarets möjlighet att bedriva operationer, som till exempel evakuering, skydd av civilbefolkningen och omhändertagande av befolkningsförflyttningar. Kommunernas och regionernas uppgifter inom det civila försvaret behöver prioriteras högre och rekommenderas därför föras över till lag och förordning, istället för som idag regleras genom överenskommelser.

För att genomföra den önskade förstärkningen av det civila försvarets stöd är ansvarsprincipen en viktig del, där ordinarie budgetprocess bör användas för effektiv styrning och fördelning av medel för att öka den samlade förmågan. Värdlandsstöd, försörjningsberedskap och näringslivets deltagande i totalförsvarsplaneringen är andra prioriterade områden för att stärka Sveriges försvar.

ANNONS

Linda Kante

• #civilförsvar
• #försvarsmakten
• #MSB
• #regeringen

Dela artikeln

Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik

Sponsrat innehåll från Sectra Communications AB

ANNONS

Analys av nätverkstrafik – ett växande cyberhot 

— Insamling av metadata kan ge stora och potentiellt farliga insikter om individer och deras verksamheter, säger David [...]