När EU meddelade att de ökar sin satsning på försvaret välkomnade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg beskedet. Försvarsalliansen har blivit en allt mer självklar samarbetspartner för EU och Stoltenberg menar att det numera mer är regel än undantag.
I juli förra året tog EU och Nato fram en gemensam deklaration innehållandes 42 konkreta åtgärder med syfte att jobba närmare varandra. Till exempel när det gäller gemensamma operationer, forskning inom försvaret samt bekämpning av cyberhot.
Teckna din prenumeration på Aktuell Säkerhet här
– Vi gör verkligen framsteg. Vi har förändrat en kultur. Samarbete mellan EU och Nato har blivit normen. Tidigare var det bara i undantagsfall, sa Jens Stoltenberg på ett möte i EU-parlamentet under förra veckan.
– EU har ekonomiska och diplomatiska verktyg som Nato inte har. Samtidigt kan inte EU bära ansvaret för det kollektiva försvaret på samma sätt som Nato. När Storbritannien lämnar EU kommer 80 procent av Natos medel komma från icke-EU-länder.
Han underströk även Natos stöd till EU:s operation Sophia, vars syfte är att motarbeta människosmugglingen över Medelhavet. Men EU-parlamentarikern Bodil Valero (MP) menar att det inte är Natos sak.
– Det är helt åt skogen. Det är bättre att man renodlar uppgifterna. På Medelhavet behöver vi livräddning. Vi behöver inte mota iväg flyktingar vilket det hela handlar om, säger hon till Altinget.
