Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribenternas egna.
För industriföretag blir det både dyrare och svårare att teckna försäkring och de som redan har en bör noga se över det finstilta, eftersom vad den omfattar kan ha ändrats. Tyvärr händer till och med att företag inte kunnat teckna försäkring alls. Men det finns hopp även om det kräver en del internt arbete och att tänka som försäkringsbolagen.
Här är fyra frågor försäkringsbolagen ställer och som avgör hur dyr cyberförsäkringen blir:
- Har ni total överblick av all hård- och mjukvara i verksamheten?
Inom cybervärlden gäller devisen “du kan inte skydda det du inte kan se”. För industriföretag handlar det om att inte bara känna till alla it-enheter och anslutningar, utan även OT-slutpunkter, (Operational Technology). Dessa är ofta svårare att upptäcka, är mindre säkra och om hackare kommer in den här vägen kan de åstadkomma väldigt stor skada. Det krävs en total inventarieförteckning för att kunna identifiera alla sårbarheter, beroendeförhållanden och anslutningar i verksamheten. Målsättningen är att hitta var i systemet riskerna för attacker är som störst, hur ett intrång här kan tänkas påverka verksamheten och prioritera riskerna. Ju bättre inventarieförteckning desto mer är omfattande täckning är försäkringsbolag villiga att erbjuda och det kan bidra till lägre premier.
- Har ni en effektiv nätverkssegmentering?
Nätverkssegmentering innebär att nätverket indelas i avgränsade zoner, med tydligt auktoriserade användare, applikationer och enheter för varje zon. Undersökningar av it-konsultföretaget Dragos visar att dålig nätverkssegmentering var en faktor i över 75 procent av deras serviceåtgärder hos kunder.
Dålig segmentering gör det enklare för cyberkriminella att osedda röra sig runt i systemen och hitta områden där de kan göra ännu mer skada. Med en nivåindelad nätverksstrategi, som till exempel Purdue enterprise eeference architecture, med tillräckliga säkerhetsåtgärder för att skydda nivåerna 0 till 3,5 som styr industrisystemen, signalerar till försäkringsbolagen att det går att begränsa eventuella skador från cyberattacker.
- Är säkerhetsprocesserna automatiserade?
Det går inte att förlita sig på tur eller email när det gäller att bli medveten om nya risker. En viktig del i en effektiv strategi för cybersäkerhet är att snabbt få information om och reagera på allmänt kända hot. Ett företag där det krävs manuella åtgärder för att ta reda på om verksamheten kan vara drabbad, ta reda på vad som är patchat och om det krävs snabba åtgärder, riskerar tappa flera viktiga veckor. Automatisering är svaret. Genom att regelbundet kontrollera företagets inventarier mot en databas av existerande hot, som exempelvis NISTs National vulnerability database, får man omedelbart besked om man är sårbar för nya kända hot.
- Är du förberedd för cyberattacken?
Ju längre det tar ett företag att reagera på en attack desto större blir skadan. Därför ställer många försäkringsbolag (samt det nya europeiska NIS2 direktivet som träder i kraft 2024) krav på att rapportering måste ske inom en viss tid en incident.

Det innebär för det första att alla medarbetare måste bli bra på it-säkerhet, känna till hur de bör agera om de tror att en incident inträffat och vem de ska rapportera den till. För det andra måste företag i förväg förbereda sig för det värsta som kan hända, med åtgärdsplaner, kontinuitetsplaner för verksamheten och kompletta backuper som lagras i databas på platser offsite och med kända baskonfigurationer för att kunna återställa systemen.
Det låter kanske svårt och omfattande, men med svaren på dessa fyra frågor står du dig bättre både i diskussionerna med försäkringsbolagen och vid cyberattacker.