
Bland annat framkommer det att bedrägerier är det nya digitala bankrånet, då över hälften (57 procent) av de finansiella institutionerna såg en ökning av överföringsbedrägerier. Oavsett om det sker genom så kallade man-i-mitten-attacker (MiTM), nätfiske, eller insiders som utnyttjar tillgången till information, begås denna typ av attacker för att det är mycket svårt att spåra pengarna när attacken är utförd.
Under det senaste året har finanssektorn sett att digitaliseringen av insiderhandel tagit fart och inte sällan genom attacker där cyberkriminella påverkar finanshandeln genom att ta över börsmäklares konton. Hälften, 51 procent, av finansinstituten utsattes för attacker riktade för att komma åt marknadsstrategier, något som kan likställas med ekonomispionage. En lyckad attack ger en möjlighet att påverka marknaden, främja en viss utveckling och underlätta insiderhandel.
Bank- och finansväsendet har även noterat en ökning av så kallade Chronos-attacker, där 41 procent av respondenterna uppger manipulation av tidsstämplar som ett exempel. Att manipulera tid blir särskilt kritiskt inom så tidskänsliga sektorer som börshandel, där dessa attacker riskerar att bli särskilt destruktiva.
Island hopping fortsätter uppåt och har ökat med 38 procent sedan förra året och rapporten visar på att cyberkriminella karteller drar alltmer nytta av bank- och finanssektorns förtroendekapital. Dessa använder i allt högre utsträckning metoder för att kapa den finansiella institutionens digitala infrastruktur och genom den attackera bankens egna kunder. Här utnyttjar hackare bankernas varumärkesförtroende, inte sällan ett förtroende som byggts upp under hundratals år, gentemot bankens kunder genom att ta över och kontrollera dess tillgångar.