Skatteverkets kontrollinsats mot miningdatorhallar under åren 2020 – 2023 har lett till skatteändringar om sammanlagt 990 miljoner kronor. Insatsen har genomförts inom ramen för Skatteverkets uppdrag att motverka systematiserade angrepp mot skattesystemet.
Mining är en process där man använder specialbyggda datorer för att lösa komplexa matematiska problem och på så sätt få fram nya enheter av kryptovaluta. Mining är lagligt i Sverige, men räknas inte som en momspliktig verksamhet. Oseriösa aktörer har incitament att dölja sin miningverksamhet och genom att istället påstå att de bedriver en momspliktig verksamhet få skattefördelar på felaktiga grunder.

– Många av de kontrollerade bolagen försökte dölja att de ägnar sig åt mining. Genom att utge sig för att ha en annan verksamhet som är momspliktig kan de här bolagen felaktigt dra av ingående moms. Det leder till att skatteintäkter förvinner ut ur landet i form av felaktiga utbetalningar från staten, obetald utgående moms på importerade datorer och oredovisade kryptotillgångar, säger Patrik Lillqvist, underrättelsechef på Skatteverket.
Viktig bevisning
Utredningarna har varit komplicerade. Den stora framgångsfaktorn är att olika kompetenser och avdelningar på Skatteverket har samarbetat, till exempel revisorer, utredare, it-forensiker och tekniskt centrum. Kontrollen av datorhallarna genomfördes till stor del av en särskild mininggrupp. I bolagens datorer och mobiltelefoner kunde utredarna bland annat se webbhistorik och chattmeddelanden mellan olika representanter för bolaget.
– Det är fantastiskt att se vad vi klarar av när vi arbetar tillsammans. Det är därför av största vikt att vi hittar vägar framåt där vi stöttar och hjälper varandra. It-forensikerna tar fram data från olika medier för att säkra information. Den bearbetas och analyseras efter förutsättningar som utredare, revisorer och it-forensiker kommit överens om. Revisorerna plockar sedan ut vad de behöver för sin revision. När sedan revisorerna återkopplar kan det behövas nya sökningar av it-forensikerna för att hitta ytterligare bevis, säger Patrik Lillqvist.
Ett exempel är bolaget som uppgett att de huvudsakligen arbetar med att skapa grafiska filmer. När Skatteverket hämtade in och analyserat bolagets webbhistorik visade det sig att 93 procent av bolagets sökningar kan kopplas till mining. Medan mindre än 1 procent kunde kopplas till den verksamhet som bolaget påstod att de huvudsakligen bedrev.
– Det var viktigt för utredningen att säkra digitala spår. I chattmeddelanden mellan olika representanter för bolaget kunde vi se att vinsten från miningen diskuterats. De tillfällen när grafiska filmer nämndes i chatten var endast i samband med diskussioner om hur miningen skulle döljas och hur myndigheterna skulle vilseledas, säger Patrik Lillqvist.
Regelförändringar och förebyggande arbete
Att framställa kryptovaluta i stor skala är inte olagligt, men det är inte tillåtet att göra momsavdrag i samband med verksamheten. Försäljning av momspliktiga tjänster ger rätt till avdrag för ingående moms vilket är en skillnad mot mining av kryptovalutor som inte är en momspliktig verksamhet och därför inte ger rätt till avdrag för ingående moms.
Bolagen kan också, genom att ange att de säljer tjänster, undvika att betala utgående moms på sina importerade miningdatorer.
– Vi jobbar hårt för att stoppa så många felaktiga momsbetalningar som möjligt genom revisioner och skrivbordsutredningar, men vi försöker också tänka mer långsiktigt genom att fokusera på regelförändringar och brottsförebyggande arbete. Till exempel genom information till kommuner om skatterisker kopplade till miningdatorhallar. Tillvägagångssättet de här bolagen använder sig av kan anses vara ett angrepp mot hela skattesystemet, säger Patrik Lillqvist.