När 21 polismyndigheter blir en sammanhållen myndighet nästa år behöver polis och kommun ha en väl fungerande samverkan. I dag finns det brister i det brottsförebyggande arbetet både inom polis och kommun. Som ett stöd i att effektivisera arbetet erbjuds lokala beslutsfattare att delta i seminarier som Brottsförebyggande rådet (Brå) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomför runt om i landet under våren.
– Det är viktigt att framtida lokala områdeschefer inom polisen, kommunchefer och politisk ledning kommer till seminarierna. Det är en möjlighet för beslutsfattare att se vad de kan göra för att effektivisera samverkansarbetet. Genom ett väl fungerande samverkansarbete och gemensamma problembilder kan vi minska brottsligheten och öka tryggheten i Sverige, säger Charlotta Gustafsson, Brå.
I början av april hölls det första av totalt sju nationella seminarier anordnade av Brå och SKL. Vid varje seminarietillfälle deltar Brå, SKL och Genomförandekommittén för den nya Polismyndigheten.
Gemensamma problembilder
Johan Dixelius från Genomförandekommittén är den som leder arbetet med att utveckla samverkan mellan polis, kommun och andra aktörer i polisens nya organisation. Vid det första seminariet som hölls i Linköping berättade han bland annat att den nya polismyndigheten höjer sin ambitionsnivå när det gäller samverkan.
– Målet är att komma nära medborgarna. Det kommer att bli ett tydligt lokalt fokus i den nya polismyndigheten. Det lokala arbetet ska styras av en gemensam problembild och för att det ska fungera behövs en väl fungerande samverkan med kommunen, säger Johan Dixelius, Genomförandekommittén.
gretaberg.jpg
Greta Berg från SKL menar att frågan om en gemensam problembild är central när det gäller att säkra kvaliteten i samverkan. Det är med argument ur just den lokala problembilden som parterna kan påverka varandra. Utan en gemensam problembild finns ingen gemensam utgångspunkt för arbetet.
– Trots att det tas fram nya problembilder så används samma gamla åtgärder. Det är tydligt att besluten om vad som ska göras inte vilar på en analys av resultatet i arbetet med kartläggningen. Det är en allvarlig brist, säger Greta Berg, SKL.
