Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Antalet utsatta människor som inte kan använda sina riktiga identiteter i samhället har under de senaste tio åren ökat för varje år. Migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) menade i Expressen den 2022-12-05 att det i dag handlar om över 100 000 personer. Dessa individer […]
Det här är en opinionstext. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Antalet utsatta människor som inte kan använda sina riktiga identiteter i samhället har under de senaste tio åren ökat för varje år. Migrationsminister Maria Malmer Stenergards (M) menade i Expressen den 2022-12-05 att det i dag handlar om över 100 000 personer.
Dessa individer ställs ofta inför två val: Arbeta för ett arbetskriminellt företag, eller vända sig till organisationer som tillhandahåller falska ID-handlingar för att sedan etablera sig på den vita arbetsmarknaden. De flesta väljer av naturliga skäl det senare alternativet.
I en ledare i Expressen den 2023-02-18 belyser Sofie Löwenmark att problemet med falska ID-handlingar i samhället varit känt i många år, men att åtgärder mot problematiken har uteblivit.
Dagens falska ID-handlingar och falska arbets- och uppehållstillstånd är mycket välgjorda och svåra att upptäcka. Syftet är att individen ska kunna etablera sig i samhället med sin nya identitet och ID-handlingarna ska kunna användas både i kontakt med myndigheter, arbetsgivare, vid bank-ärenden och för boende. Människor som lever under falsk identitet förlorar därför i många fall mer än bara arbetet vid ett avslöjande, vilket gör personer som verkar med falska ID-handlingar extra känsliga för yttre påverkan.
De flesta arbetsgivarna i Sverige identifierar sig däremot inte med debatter som berör arbetslivskriminalitet, spioneri och illegalister. Därför bedömer många inte att åtgärder mot problematiken är nödvändig. Samtidigt är stora delar av svenskt arbetsliv i dag inte medvetna om hur enkla måltavlor de är för den här typen av risker.
En rekryterande chef har helt enkelt varken teknisk utrustning eller kompetens för att genomföra en riktig identitetsvalidering, eller den kunskap som krävs för att avslöja en dokumentförfalskning. Det här leder till stora risker. Både för företaget, individen och samhället.
På arbetsmarknaden hanteras ärenden kopplat till falska ID-handlingar som enskilda händelser. Rädslan för negativ varumärkesexponering, ansvar för enskilda individer och risk för böter och intäktsbortfall gör att ärenden hanteras internt med högsta diskretion. Problemets omfattning betraktas därför aldrig i sin helhet och viktig kunskapsspridning går förlorad. Det är först vid poliskontroller som förfalskningarna avslöjas för allmänheten, exempelvis vid trafik- eller arbetsplatskontroller.
Bygg- och städbranschen är de två branscher som idag diskuterar problemet öppet.
Fokus i den debatten ligger ofta på att försvåra för företag som medvetet fuskar. Det här är givetvis ett viktigt arbete, men man missar i regel att beröra problemen med falska ID-handlingar hos alla de arbetsgivare som vill göra rätt.
Svenska myndigheter har det senaste året påbörjat åtgärder för att angripa problemet, inte minst genom den nya A-krim satsningen för myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet. Totalt öppnas sju regionala A-krim center (center mot arbetslivskriminalitet) där arbetsmiljöverket är samordnande myndighet. Målet är att stoppa fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet. Centrarna blir utgångspunkt för Polisens, Skatteverkets och Arbetsmiljöverkets gemensamma arbetsplatskontroller.
Svenska arbetsgivare skulle kunna vara till stor hjälp i det här arbetet genom att endast anställa personal efter säkerställd identitet och kontroll av att rätt till arbete föreligger. Fler HR- och säkerhetsavdelningar måste därför börja ta den här frågan på allvar redan i rekryteringsprocessen. För att detta ska ske måste frågan högre upp på agendan hos arbetsgivarna. Bransch- och arbetsgivarorganisationerna har en viktig roll för att öka kunskapen hos svenska arbetsgivare. Dessa måste nu även börja ta ansvar för att sprida kunskap om betydelsen av riktiga ID-kontroller inför anställning, som inte bara är en viktig del i det sociala hållbarhetsarbetet, utan även en skyldighet enligt svensk lag för alla arbetsgivare i landet.
Aktuell Säkerhet jobbar för alla som vill göra säkrare affärer och är därför en säker informationskälla för säkerhetsansvariga inom såväl privat som statlig och kommunal sektor. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik
Anmäl dig till vårt nyhetsbrev!
Genom att klicka på "Prenumerera" ger du samtycke till att vi sparar och använder dina personuppgifter i enlighet med vår integritetspolicy.
