Datalagring är helt avgörande för arbetet med att upptäcka terroristnätverk, förhindra terroristattentat och bekämpa spioneri. Om inte Säkerhetspolisen får tillgång till teleuppgifter från operatörerna får det allvarliga konsekvenser för den operativa förmågan och för Sveriges säkerhet. Det skriver Säkerhetspolisens experter i ett särskilt yttrande till regeringens utredning om datalagring, som presenterade sitt förslag den 11 oktober.
Sedan EU-domen om datalagring i december 2016 har det varit svårt för Säkerhetspolisen att få ta del av teleuppgifter från operatörerna. Det har lett till stora problem i det brottsbekämpande arbetet. Utan dessa uppgifter har det blivit svårare för Säkerhetspolisen att upptäcka och förhindra terroristbrott och andra allvarliga brott, som till exempel spioneri.
Teckna din prenumeration av Aktuell Säkerhet här
Den 11 oktober presenterade regeringens utredare sitt förslag till hur det svenska regelverket om datalagring behöver ändras med anledning av EU-domen. Säkerhetspolisens experter har lämnat sina synpunkter till utredningen i ett särskilt yttrande.
– Vi har förståelse för att utredaren har haft ett svårt uppdrag. Men om utredningens förslag att operatörerna inte längre behöver spara vissa uppgifter går igenom kommer det att få allvarliga konsekvenser för Säkerhetspolisens arbete. Trafik- och lokaliseringsuppgifter är ofta den första och enda ingången i de ärenden som vi arbetar med. Utan dessa uppgifter står vi i ett läge där vi inte kan upprätthålla vår operativa förmåga. Det får konsekvenser för den nationella säkerheten, säger Johan Olsson, operativ chef.
Teleuppgifterna spelar en viktig roll till exempel när det gäller att bedöma eventuella hot som kommer in via Säkerhetspolisens omfattande underrättelseflöde. För att under tidspress kunna bekräfta eller avfärda uppgifter om planerade attentat är det centralt att kunna koppla ihop personer, platser och tidpunkter. Informationen som teleoperatörerna bidrar med är unik och går inte att hämta in via andra metoder.
– Det handlar inte om att ha fri tillgång till uppgifterna utan att vi får ta del av dem vid misstankar om allvarlig brottslighet. Utan de här uppgifterna blir det avsevärt mycket svårare för Säkerhetspolisen att bedöma attentatshot. Det kan i värsta fall leda till att terroristbrott som hade kunnat förhindras fullbordas, säger Johan Olsson.
Säkerhetspolisens experter påpekar i sitt yttrande att läget i omvärlden har förändrats sedan EU-domstolens dom. Sverige har haft ett fullbordat terroristattentat. Det internationella samarbetet och utbytet av uppgifter mellan brottsbekämpande myndigheter ökar ständigt. Främmande makts verksamhet i Sverige har fått fokus genom frågor om kontraspionage, och bristande säkerhetsskydd hos myndigheter har uppmärksammats. Allt detta bör beaktas när man i den fortsatta processen tar ställning till hur lagringsskyldigheten bör utformas. Sverige bör även driva frågan på EU-nivå.
