Foto: SuperJet International

Flygvapnet deltar med en stridsflygsenhet utrustad med Jas 39 Gripen. Enheten, motsvarande en stridsflygdivision, baseras på Keflavík flygbas och bemannas med både flygande personal och markpersonal från Skaraborgs flygflottilj (F 7).

Insatsen är en del av Natos så kallade Air Policing, ett system för luftrumsövervakning och incidentberedskap som funnits sedan 1960-talet och som syftar till att upprätthålla alliansens territoriella integritet.

Arktis som strategiskt område

Sveriges bidrag sker inom ramen för ett nytt operationsområde i Nato, Joint Force Command Norfolk (JFC Norfolk), som Försvarsmakten tillhör sedan slutet av 2025. Operationsområdet sträcker sig från Nordamerika till Finlands och Norges gräns mot Ryssland och omfattar Arktis samt den transatlantiska förbindelsen mellan Nordamerika och Europa.

Sju av de åtta arktiska länderna är i dag medlemmar i Nato. Ryssland är det enda landet i regionen som står utanför alliansen. Enligt Försvarsmakten är Arktis av ökande strategisk betydelse, både militärt och säkerhetspolitiskt.

Första Nato-insatsen för F 7

Detta är första gången Skaraborgs flygflottilj deltar med en stridsflygsenhet i en Natoledd insats. Förbandet har dock tidigare erfarenhet av internationella uppdrag. Under 2024 deltog flottiljens specialflygsskvadron i luftburen övervakning och stridsledning på Island i samband med Natos toppmöte.

Även det svenska flygvapnets tidigare deltagande i Natos incidentberedskap i Polen under 2025 lyfts fram som en erfarenhetsgrund inför den aktuella insatsen.

Natoledning från Tyskland

De svenska flyginsatserna kommer att ledas från Natos luftoperationscenter, Combined Air Operations Centre (CAOC), i Uedem i Tyskland. Där samordnas luftrumsövervakning och incidentberedskap för flera allierade länder.

För säkerhetsbranschen och aktörer med koppling till försvar, teknik och kritisk infrastruktur illustrerar insatsen hur Sveriges Nato-medlemskap snabbt omsätts i operativ verksamhet. Samtidigt visar uppdraget hur militär säkerhet, geografisk stabilitet och internationell samverkan i Arktis får ökad betydelse i takt med förändrade hotbilder och ett mer ansträngt säkerhetsläge i närområdet.