Fler sydsvenskar än Sveriges genomsnitt känner sig tryggare när övervakningskameror finns på offentliga platser. Dessutom är sydsvenskar mer oroliga för inbrott och känner sig mindre utsträckning trygga i skolan och i sitt eget kvarter under nattetid än genomsnittet.
I en ny undersökning som TNS Sifo har genomfört på uppdrag av Stanley Security Solutions framkommer att 25 procent av sydsvenskarna känner sig tryggare i en miljö med övervakningskameror jämfört med 17,6 procent av det svenska genomsnittet. Dessutom visar undersökningen att sydsvenskarna i mindre utsträckning känner sig trygga när övervakningskameror saknas på offentliga platser.
Invånarna i Sydsverige är även mer oroliga för inbrott i samhället jämfört med övriga landet, både ur ett samhälleligt perspektiv och ett mer individuellt perspektiv.
– Våra tidigare undersökningar har visat att människor i allmänhet tror att all form av brottslighet har ökat. Då är det begripligt att närvaron av övervakningskameror kan skapa en känsla av trygghet. En anledning att sydsvenskar oroar sig för inbrott kan vara att fler än genomsnittet faktiskt själva har råkat ut för detta, alternativt har någon i sin närhet som drabbats. Detta gäller 23,5 procent jämfört med 16,8 procent i hela landet, säger Katarina Mellström, vd för Stanley Security Solutions
Vill ha hårdare lagar
På frågan om hur trygg man känner sig på vissa platser svarar sydsvenskar i lägre utsträckning än landets genomsnitt att man känner sig trygg eller mycket trygg i skolan (27,5 procent jämfört med 32,5 procent) och i sitt kvarter/bostadsområde nattetid 65,3 procent jämfört med 70,4 procent).
I Sydsverige har man dock en något mer bakåtlutad inställning än det svenska genomsnittet när det gäller hur mycket man egentligen kan råda över säkerheten. 33,3 procent säger att de inte tänker så mycket på säkerhet och olika risker eftersom det bara skapar oro. Genomsnittssiffran i Sverige på detta är 27,3 procent.
Sydsvenskarnas lösning på säkerhetsproblemen är i högre utsträckning än landets genomsnitt en satsning på hårdare lagar och regler när det gäller hot, våld och andra brott (47,1 procent mot hela landets 38,8 procent).
