|
Publicerad 2007-02-23 INNEHÅLL Nr 1-07: AKTUELLT MAGASIN Säker utryckning i ny bok och i ny utbildning hos Stockholmspolisen, sid 4 Svartjobb i byggbranschen ska stävjas, sid 6 Krönika: Dags att ta informationshanteringen på allvar, sid 10 Snö största säkerhetshotet: alla andra hot kunde minimeras vid Alpina VM i Åre, sid 12 En utmaning hitta rimlig säkerhetsnivå: Intervju med Torsten Håkansta, säkerhetsansvarig för VM i Åre, sid 14 Läs mer längre ner Justitieminister Beatrice Ask i exklusiv intervju för Aktuell Säkerhet, sid 18 Läs mer längre ner Flera fula fiskar på nätet: Nätfisket blir mer sofistikerat och attackerna fler i år, sid 20 Större säkerhetsrisk i trådburet?: Alltfler kopplar upp sig i trådlösa nätverk. Påverkar det säkerheten? sid 22 Rätt hantering av kriser ger lön för mödan: Agneta Syrén har publicerat en ny bok, På mänsklig grund, om krishantering, sid 24 Kontiniutetsplanering: Framgångsrikt recept för att öka förmågan att leverara i samband med en kris, sid 25 Rakel räddar radiotrafiken: Allmän ordning, säkerhet eller hälsa är kriterierna för att få gå med i det nya gemensamma digitala radiokommunikationssystemet. Prov i Skåne visar vägen, sid 26 Polisens enda kvinna i luften: Jenny Kroon deltar i rånarjakter och söker försvunna personer ovanifrån, sid 30 Securitas har alltid stått för ärlighet: enligt säkerhetsprofil som gått i pension efter 41 år inom Securitas, sid 32 Läs mer längre ner Personalnytt sid 34 Företag & Affärer sid 36 Produktnytt sid 40 Mässor sid 43 Säkert möte med Per Geijer, säkerhetschef vid Butikerna, sid 50
Alpina VM i Åre:
En utmaning att hitta
rimlig nivå på säkerhetenLåt vara att Åre ur säkerhets- och tävlingssynpunkt är särskilt lämpat för stora arrangemang. Låt vara att Åre har en infrastruktur som klarar tiotusentals besökare och skidåkare. Låt vara att världscupfinalen för ett år sedan blev ett lyckat genrep - tanken att flera miljoner människor kunde följa händelseutvecklingen på TV var svindlande även för Alpina VM:s säkerhetsansvarige Torsten Håkansta. Säkerheten handlade om allt från trafikövervakning och skidolyckor till att bevaka valla-bodar, TV sändningar och andra viktiga objekt och inte minst människor.
Från inställningen att man kan ”ringa hemvärnet om det händer något”, tog VM-bolaget i Åre steget mot ett professionellt säkerhetsarbete med säkerhetsplan och en säkerhetsgrupp inför de nyligen avslutade Alpina världsmästerskapen. Arbetet inleddes av Olle Rolén, Senior advisor, och togs över av Torsten Håkansta, säkerhetsansvarig för Alpina VM i Åre. Han kan sägas ha varit som klippt och skuren för posten; dels är han född i Åre och känner byn på sina fem fingrar, dels har han stor kunskap och intresse av den alpina sporten. Dessutom har han ett förflutet som Svensk VD för G4S (då Falck Security) i över två år, samt som koncernchef inom vård och omsorg dessförinnan. Han levererade säkerhetstjänster under Natomötet i Åre för två år sedan och under världscupfinalen förra året, så han kände sig tämligen varm i kläderna när han klev på sitt tillfälliga uppdrag i oktober 2006.
– Under min tid på G4S hade vi bland annat tecknat sponsor- och säkerhetsavtal med VM-bolaget och jag hade haft flera idéer om säkerheten under världscupfinalen. Det var kanske därför jag fick frågan om jag ville vara VM-bolagets beställare av säkerhet och samordningsansvarig för polis och andra myndigheter och organisationer, berättar Torsten, som tog uppdraget med glädje och stolthet.
Drog ihop en stark säkerhetsgrupp
Den första tiden arbetade han på distans från Stockholm men sedan jul har han varit stationerad i Åre.
– Inledningsvis satte jag mig in i läget och sedan började vi bygga ett samverkansnätverk för att få det jag kallar en ’virtuell organisation’, beskriver han.
I nätverket har det ingått ett 25-tal personer; representanter från Polismyndigheten i Jämtlands län, bevakningsföretaget G4S, räddningstjänsten, sjukvården, Röda korset med flera.
– Det har varit ett enormt engagemang i gruppen. Alla har tyckt att det har varit fantastiskt att ha det här samarbetet. Jag har inte stött på några som helst problem att få alla att aktivt samverka och dra åt samma håll, intygar Torsten.
Han har kallat till regelbundna avstämningsmöten som gällt säkerhet, ordningshållning, räddningstjänst och sjukvård men även krishantering. Under VM hölls dagliga möten.
– Vi lade upp säkerheten utifrån polisens bedömning av hotbilden. Det gällde att skapa beredskap för alla tänkbara händelser, från trafikövervakning till att det skulle ske en större olycka i tävlingsområdet men att också ha beredskap för eventuella bombhot och rutiner för utrymning.
Realistisk nivå utifrån hotbilden
– Polisledningen i Jämtland satte av stora resurser, ett 200-tal poliser, G4S hade ett 40-tal väktare för bevakning av strategiska platser och både räddningstjänsten och sjukvården i Åre stod på tå. Vi hade bland annat nordens modernaste sjukvårdshelikopter från Uppsala på plats.
G4S fanns framför allt vid tävlingsarenan med alltifrån målhus till festivalarena, olika kringarrangemang samt vid invignings- och prisceremonier.
– Väktarna hade också ansvar för att bevaka valla-bodarna, hur konstigt det än låter, säger Torsten Håkansta och förklarar:
– Eftersom det förekommer att även föräldrar till skidtävlande barn smyger in i bodarna om natten för att mixtra med skidornas bindningar, ville vi undvika alla typer av sabotage.
Den kanske största utmaningen var att hitta en rimlig nivå på säkerheten.
– Det gällde att inte överdimensionera säkerheten så att det tog för mycket pengar och resurser i anspråk men inte heller att underdimensionera den. Utifrån den rådande allmänna hotbilden, som ändå betraktades som låg, försökte vi hitta en realistisk nivå, säger Torsten.
Redan innan VM visste säkerhetsgruppen till exempel att det skulle komma busslaster med festglada norrmän och svenskar till Åre men ordningshållningen bedömdes inte bli värre än under en vanlig nyårs-, sportlovs- eller påsklovsvecka.
Fokus på krishantering
Som alltid när det handlar om människor och relationer fanns det inget facit. Under Polisens och Räddningstjänstens ledning genomfördes därför ett flertal krisövningar utifrån olika scenarier.
– Vi spelade upp tänkbara händelser för att göra klart vilka frågetecken som fanns, vilka de olika ansvarsområdena var och hur de länkade in i varandra. Övningarna visade också hur vi täckte upp de olika händelserna, berättar Torsten.
Krishantering har gått som en röd tråd genom hela säkerhetsplaneringen. Torsten var samordnare i krisledningsgruppen och har också ingått i VM-bolagets krisgrupp, som leddes av VD Lasse Lindqvist. VM-bolaget var också representerat i FIS (Fédération Internationale de Ski) Emergency Committee.
Ett värsta scenario i Torstens ögon var möjligen matförgiftning som skulle slå ut tävlande och funktionärer. Just funktionärerna hade förstås en nyckelroll i säkerhetsarbetet. Förutom VM-bolagets 40-tal anställda fungerade ungefär 1 600 volontärer som funktionärer under tävlingsveckorna. 1 500 ackrediterade mediarepresentanter, 100 000 besökare och 350 tävlande från 60 länder skulle förses med olika badgar och brickor som gav tillträde till respektive område. Funktionärerna skulle med andra ord sörja för att Åre 2007:s vision om att genomföra tidernas bästa och mest banbrytande Alpina VM skulle bli verklighet.
Trygghet det stora målet
Inom den givna visionen hade Torsten och hans medarbetare tagit fram ett mer konkret säkerhetsmål, som löd: ”Alla deltagare, gäster, åskådare, media, sponsorer och besökare ska känna sig trygga under besöket i Åre och vid VM 2007.”
– Jag ville hellre använda ordet trygghet än säkerhet. Trygghet andas mer mänsklighet, poängterar Torsten.
Nu återstår en avveckling av säkerhetsarbetet under någon vecka framöver. Det innebär bland annat en massiv nyckelhantering och att skriva ett antal rapporter om samtliga stora som små incidenter.
– Det har varit spännande att ha ett sådant här begränsat uppdrag. Bara vetskapen att flera miljoner TV-tittare världen över hade möjlighet att se tävlingarna gav en nerv till arbetet, säger Torsten.
– Säkerhet är väldigt praktiskt betonat och Åre är en förbaskat bra bygd ur säkerhetssynpunkt. Det finns ju skäl till varför Natomötet lades där. Jag tycker att det har varit fantastiskt att få vara med i VM-gänget och genomföra det första alpina världsmästerskapet här sedan 1954. Inställningen har hela tiden varit att ’det här löser vi’! avslutar Torsten.
Text: Lotta Eriksson
Justitieminister Beatrice Ask:
– Samverkan mellan värdetransportansvariga
och polis ser ut att ha gett resultat!De första månaderna har varit hektiska men väldigt roliga. Så sammanfattar landets nya justitieminister sin första tid på ämbetet när hon i sitt pressade schema ändå tar sig tid för en intervju med Aktuell Säkerhet.
– Det första vi ägnade oss åt var budgetförhandlingarna, där vi bland annat gjorde den största satsningen på rättsväsendet någonsin, säger Beatrice Ask och berättar att satsningen på omfattar att öka antalet poliser, utbilda fler och se till att det finns resurser att anställa poliser runt om in landets polismyndigheter.
– Det handlar inte bara om volym, utan min ambition är också att få fler synliga poliser. Vi är medvetna om att många tycker att det är svårt att få tag i polisen, att polisen inte är plats och inte kommer när man ringer.
– Många som utsätts för vardagsbrott känner att det inte händer något när de har varit i kontakt med polisen. Generellt tror jag att det ligger mycket i tanken i New York, där de jobbar mot nolltolerans. Med polisingripanden tidigt och tydligt får man också resultat, understryker Beatrice Ask.
Hennes åsikt är att organiserad brottslighet får kraft i att det inte finns en anpassad polisiär basbemanning på en del orter, eftersom de kriminella är snabba på att organisera sig och bilda nya nätverk;
– I dag finns det hela kommuner, städer och orter där det inte finns något rättsväsende över huvud taget, vilket ger tillfälle för dem som organiserar kriminell verksamhet att agera i fred. Därför tror jag att satsningen på fler poliser kommer att ge goda resultat, säger hon.
– Sedan är det självklart att poliser som jobbar med den här typen av kriminella också har moderna verktyg som fungerar i dagens rättsväsende. Datainspektionen hade nyligen synpunkter på polisens register över grovt kriminella och vi försöker se vad vi kan göra för att få fram en modern polisdatalag, understryker hon.
Hela rättskedjan påverkas
Regeringens satsning på fler poliser påverkar förstås hela den svenska rättskedjan.
– Får vi mer aktiva och bättre poliser, genererar det naturligtvis fler ärenden, vilket i sin tur påverkar både domstolar och kriminalvård, konstaterar justitieministern.
– Domstolarna har haft en ganska besvärlig situation med för långa väntetider. Därför gör vi förstärkningar på det området. Det är samma sak med kriminalvården; det är ju ingen hemlighet att det har varit ett stort problem med överbelastningen i många år och där måste vi öka antalet platser.
– Fast det är viktigt att inse att det här är ett långsiktigt arbete och att det handlar om att inte ge upp, slår hon fast.
Ekobrott och IT-brott ska beivras
Beatrice Ask har under hösten uttalat att hon ser brister i hur Sverige hanterar ekonomisk brottslighet och förklarar sin ståndpunkt så här:
– En av de starkaste drivkrafterna för brottslingarna är den ekonomiska vinsten. Det finns mycket pengar i den grova, organiserade brottsligheten och - som jag ser det - finns det två sätt att komma åt det problemet.
– Det ena är att gör det besvärligt att vara kriminell och det andra är att se till att de kriminella inte gör så stor förtjänst på brottsligheten. Därför måste vi jobba hårt för att komma åt de ekonomiska brotten, bland annat genom fungerande regelverk för exempelvis förverkande.
Beatrice Ask sneglar även ut i Europa och kan konstatera att det finns mycket inom EU att ta lärdom av och att samlas kring;
– Mycket av den grova, organiserade kriminaliteten är gränsöverskridande, vilket betyder att vi måste hitta gemensamma verktyg inom EU, säger hon.
Internets stora dimension banar som bekant nya marker för kriminaliteten och kräver enorma resurser för att förhindra och förebygga. Beatrice Ask menar att olika lagstiftning i olika länder dessutom är en försvårande faktor.
– Självklart finns det jättemycket att göra inom IT-brottsligheten. Vi har nyligen haft en debatt om att polisens insatser när det bland annat gäller barnpornografi på nätet är otillräckliga. Det stämmer säkert men det är också kopplat till att ärendena är omfattande och otroligt komplicerade att utreda, betonar hon.
Vapenamnesti och förtroende
Som ny justitieminister kände Beatrice Ask snabbt att det fanns en icke oansenlig mängd saker att ta tag i. Det låg många ärenden på hög, vilket krävde en tids ”städning”, som hon beskriver det. Bland annat var det en massa åtgärder som skulle sättas i sjön och en rad utredningsdirektiv som skulle justeras. Beatrice Ask signalerar ett visst mått av otålighet och säger att hon ämnar fortsätta rensa i högarna.
– Varför har så många ärenden blivit liggande utan att någon har gjort något åt dem? undrar hon retoriskt.
– En sådan sak är att vi alla vet att det finns alldeles för mycket vapen i omlopp i Sverige. Därför lade vi propositionen om vapenamnesti, exemplifierar hon sedan.
– Under den förra borgerliga regeringens tid utlystes en vapenamnesti med mycket goda resultat. Nu ger vi en ny möjlighet för människor att lämna in sina vapen i tre månader från den 1 mars. Den här gången ska vi också göra en ordentlig uppföljning för att se vad amnestin ger.
– En annan sådan sak, där vi har sett till att något händer, är att den som är gift med - och delar bohag med - någon som döms att betala ut skadestånd, hittills har fått vara med och dela på skadeståndet.
Medborgarperspektiv och gränsdragningar
För Beatrice Ask är det medborgarperspektivet som står i fokus.
– Det finns inget rättssamhälle som fungerar med mindre än att medborgarna är med på tåget och känner förtroende för de regler som finns.
– Jag tror frågan som hur polisen jobbar och hur det fungerar med lagar och regler alltid måste beaktas ur ett underifrånperspektiv. Det är en av anledningarna till att jag kommer att lägga kraft på att vara ute mycket nu i vår. Jag vill se saker ur ett annat perspektiv än departementsperspektivet, aviserar hon.
Hon framhåller också vikten av ansvarsfördelningen mellan olika aktörer. Bland annat har ju riksdagen beslutat om auktorisation av väktarbolagen, vilket Rikspolisstyrelsen har tagit fram föreskrifter för.
– Jag har engagerat mig för tydlighet genom ansvarsfördelning, eftersom jag tycker att det är viktigt med ordning och regler. En del kan tycka att det handlar om detaljfrågor men hur reder man ut gränser mellan polisen och bevakningsföretagen utan föreskrifter? Eftersom vi faktiskt vet att vi har ställen där det inte finns något annat än bevakningsföretag är det ännu viktigare att veta vem som ska göra vad och att alla är överens om det.
– Bevakningsföretagen är ett komplement till polisens verksamhet och ska inte vara i stället för, poängterar hon - dock inte alls omedveten om att det finns både rapporter och utredningar om att polisens uppgifter kan eller rent utav bör renodlas.
– Visst kan det finnas uppgifter som nödvändigtvis inte måste skötas av polisen och där man i en del fall kanske får fundera över om bevakningsföretagen kan ta över, medger hon med viss försiktighet.
Hon är inte direkt beredd att ge några exempel men säger, detta till trots:
– Det är klart… polisen ägnar sig åt mycket transportverksamhet som måste utföras. Redan i dag är det bevakningsföretag som sköter en del av det och vi kan kanske fundera över om det skulle kunna ske i högre grad.
Samverkan mot värdetransportrån
Tydlig ansvarsfördelning utesluter dock inte god samverkan. Justitieministern framhåller som exempel det goda samverkansarbete som har pågått under en tid när det gäller värdetransportrånen.
– Att både värdetransportansvariga företag och rättsväsende samarbetar för att hitta regelverk ser ju ut att ge resultat, konstaterar hon och ger uttryck för att det är en rätt märklig struktur, att pengar fraktas fram och tillbaka på våra vägar i Sverige.
Beatrice Ask är också övertygad om att samverkan är helt nödvändig när det gäller exempelvis personskydd och hoppas att tillskottet av pengar kan bredda polisens analysförmåga i sådana ärenden. Hon utsåg i slutet av förra året Ebba Sverne Avill, biträdande länspolismästare vid Polismyndigheten i Uppsala, till särskild utredare för att se över vilka skyddsåtgärder som kan vidtas för att förstärka skyddet för personer som utsätts för hot eller förföljelse. Utredningen ska också visa om det går att öka möjligheterna att ge ekonomiskt stöd till någon som utsätts för brottslighet som påverkar hela deras livssituation.
– Ebba Sverne Avill ska också se över lagen om besöksförbud, gå igenom vilka åtgärder som underlättar vardagen för personer med skyddade personuppgifter och analysera om lagstiftningen behöver ändras för att förstärka skyddet mot stalking (upprepade trakasserier och förföljelse).
– Hon har med andra ord ett omfattande uppdrag och ska komma med konkreta förslag på området, aviserar Beatrice Ask.
Arenasäkerhet på agendan
Om litet mer än en månad är det premiär för allsvenskan med allt vad det innebär i bevaknings- och säkerhetshänseende. Beatrice Ask och idrottsminister Lena Liljeroth bjöd därför tidigare i februari gemensamt in till en hearing om ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang.
– Polisen och idrottsklubbarna har visserligen återkommande diskussioner men vi ville ta ett samtal för att bredda vårt kunskapsunderlag och samtidigt reda ut om samarbetet fungerar eller om det finns något mer vi kan göra.
– Ordningsstörningar, som vi har sett exempel på de senaste åren, är inte bara tråkiga för de seriösa supportrarna och allmänheten, utan även för idrotten som sådan, betonar Beatrice Ask.
Tidiga ingripanden samhällets ansvar
Landets nya justitieminister är 50 år och har ett förflutet bland annat som skolminister, skolborgarråd i Stockholms stad, ledamot i justitieutskottet och ledamot i Rikspolisstyrelsen. Hon har också varit ordförande i polisnämnden i City.
Hon hoppas som justitieminister kunna bidra med sitt engagemang, sin bredd och sin långa erfarenhet av både polisiära frågor och barn- och ungdomsfrågor.
– Det handlar ytterst om att jobba mycket med ungdomar och att ingripa tidigt. Där är det mycket som spelar in och det faller inte bara på rättsväsendet, utan på hela samhället, avslutar Beatrice Ask.
Text: Lotta Eriksson
Securitas har
alltid stått för ärlighet!Det är förmodligen många som kan göra anspråk på epitetet ”säkerhetsprofil” men för de flesta är nog Åke Andersson en sann sådan. Efter 41 år på Securitas har han nu dragit sig tillbaka för att njuta av alla sina fritidsintressen.
– Jag har haft jättekul. Så sammanfattar han sina yrkesverksamma år, varav 41 har varit avlönade av Securitas.
Åke Andersson kom till Securitas som servicetekniker 1965. Han hade efter åtta års folkskola, som 14-åring, börjat som lärling vid Televerket. Under sju år där fick han lära sig allt om reläteknik och elektronik. Efter ett halvår som FN-soldat i Gaza såg Åke en annons om att Securitas sökte en servicetekniker. Han tvekade inte att söka tjänsten och kan nu nöjt konstatera:
– Det har jag aldrig ångrat!
Med tiden fick Åke mer kvalificerade jobb på tekniksidan och började så småningom arbeta med projektering av stora larmanläggningar. Nästa naturliga steg blev säljare och försäljningschef. Snart utkristalliserade det sig att Åke sågs som något av en ”påläggskalv” - han skulle bli regionchef! Med en blick i backspegeln kan han konstatera att det var det roligaste, mest självständiga och utan tvekan det mest stimulerande jobbet.
– Att vara regionchef är nästan det finaste man kan vara i Securitas, eftersom man både är säljare, marknadsförare och chef. Det är jättespännande, förklarar han.
Många chefer under åren
I mitten av 1980-talet fick han gå en chefsutbildning, Managementutbildning i Lund, MIL, där han bland annat lärde känna en kurskamrat, Carl-Henric Svanberg, som sedermera blev Åkes chef, såsom teknik-VD vid Securitas. Naturligtvis har Åke upplevt omfattande organisationsförändringar under sin Securitas-era; det sedan 1934 av familjen Sörensen ägda företaget såldes exempelvis 1984 till investmentbolagen Skrinet och Cardo. Gustaf Douglas kom in som huvudägare 1986. Det innebär att Åke, förutom Carl-Henric Svanberg, har arbetat under chefer som Bert Lewin, Thomas Berglund och Melker Schörling och själv gått från att vara servicetekniker i ett familjeägt företag till att vara chef på olika nivåer i ett aktieägt, internationellt storföretag.
– Vi blev det största bevakningsföretaget i USA och vem hade kunnat tro det? säger han.
Journalist i ett annat liv
Det är inte det att seriösa anbud från andra arbetsgivare har saknats, tvärtom - men Åke har valt att vara Securitas trogen. Den lojaliteten har sin förklaring:
– Det har hänt nya saker hela tiden och jag har fått nya ansvarsområden eftersom cheferna har trott på mig. Dessutom fick jag avrunda med litet journalistarbete…
För så är det, tillstår han; om han hade fått leva om sitt 63-åriga liv, skulle han förmodligen ha blivit journalist - och han kunde nog inte ana omfattningen av och intensiteten i journalistkontakterna när han tog initiativ till att bli ny marknads- och informationschef för sex år sedan, när tjänsten blev vakant.
– Det jobbet ville jag verkligen ha, även om folk inte trodde jag var klok, ler han.
Inte för att han var helt säker på att han skulle få tjänsten, för - som han säger med glimten i ögat - han var nog mest känd som teknikkille och ”bråkstake”… Resten är känt; Åke fick jobbet, kastades in i mediabevakningen när en Securitasväktare hade skjutit ihjäl en kvinnlig Falcksväktare. Han sticker inte under stol med att han har trivts med att befinna sig i hetluften. Han har till exempel flitigt förekommit i TV-rutan, bland annat två gånger i SVT:s årskrönika. Han kanske inte är nöjd med alla sina insatser men kan ändå konstatera att relationerna med journalisterna generellt har varit goda och att bevakningen av Securitas har varit rättvis. Det tror han beror på att han tidigt insåg vikten av att vara tillgänglig och alltid lämna kommentarer.
– Vår policy är att alltid visa oss om det är vi som är angripna. Är det däremot säkerhet i allmänhet försöker vi peta över frågan till branschorganisationerna, berättar han.
Förändrad bransch framöver
När Åke ska beskriva utvecklingen i branschen blir det en resa från källarbranschen till industrinäringen, en resa från konkurrens på sandlådenivå till mognad med samverkan och förståelse företagen emellan:
– Från början var det här en skräpbransch med totalt fyra larmföretag i landet. Det stora lyftet kom när Securitas börsnoterades 1991, berättar han.
Han hoppas att han själv har bidragit till att sätta fokus på säkerhetsfrågorna och är övertygad om att branschen kommer att växa ännu mer i en tid då säkerhetskraven blir allt högre till följd av nya hot. Han är också säker på att intresset för den tekniska utvecklingen, framför allt TV-övervakningen, kommer att öka.
– Fast integritetsdebatten fortsätter, eftersom ’integriteten är mer politik än verklighet’, Frågar du folk på gatan ser de gärna att det filmas på tunnelbanor och i gatumiljö - där är politikerna mer nojiga. I den privata sfären, som omklädningsrum i simhallar, där vinner däremot integritetstänkandet, säger han.
Åke Andersson är i sammanhanget snar att påpeka att bevakning är ett serviceyrke och att det kommer att prägla branschen även fortsättningsvis.
– När någon går i pension på en säkerhetsavdelning läggs hans arbetsuppgifter allt oftare ut på bevakningsföretaget, vilket innebär att det kanske bara finns en sakkunnig säkerhetschef på företagen till slut, säger han och fortsätter:
– Ta Scania och Pfizer till exempel, där finns det en säkerhetschef och resten sköter Securitas.
Mer tid för familj och båt
Åke har aldrig varit rädd för att ha åsikter. En som han har vädrat, bland annat i Security Advisory Board, är att han tycker att säkerhetschefer generellt har blivit avprofilerade.
– Tidigare visste man vilka de var men de har tryckts undan av sina organisationer och jag frågar mig varför, säger han.
För ett par år sedan signalerade Åke att han önskade trappa ner det år han fyllde 63. Orsakerna var flera. Hans fru arbetar deltid hemifrån med en egen firma och de har sommarställe i skärgården och motorbåt. Han kände också att han ville umgås mer med de två barnen, de fyra barnbarnen och alla sina ”lekkamrater”, som han kallar sina personliga relationer. Kontaktnätet är förstås digert.
– Jag tycker om att umgås med människor och jag är nyfiken. Folk brukar säga att jag har social kompetens, medger han med ett visst mått av blygsamhet
Förra våren fick Åke, helt enligt sina önskemål, börja skola in sin efterträdare och själv i stället delta i olika projekt, som sponsringen vid friidrotts-EM i somras, för att sedan sluta med att arrangera sina sjätte Securitasdagar i höstas. Efter sin ”avvänjning” kände han sig mogen att ta klivet ut ur branschen, även om han fortfarande står kvar som svensk kontaktman i den europeiska värdeorganisationen ESTA, European Security Transport Association.
I november hölls en avtackning för Securitas alldeles särskilda säkerhetsprofil. Han avsade sig dock alla eventuella presenter och rekommenderade i stället bidrag till idrottsklubben Hephata, som har nära anknytning till Manillaskolan.
– Det blev 25 000 kronor och det var fantastiskt, jättekul! berättar han med stor tillfredställelse.
På Manillaskolan går nämligen ett av hans barnbarn. Liksom sin morfar (hängiven djurgårdare) har hon ett idrottsintresse och spelar basket men idrottsföreningen är givetvis i behov av bidrag.
Åke befarade möjligen att avskedet från Securitas skulle bli svårare än det blev. Han tror att ”brytningen” underlättades av bolagiseringen, eftersom det i princip innebar att hans tjänst försvann, och det faktum att hans ”parhäst” sedan många år, Birgitta Bergquist, också slutade.
När han bereds tillfälle att ge något råd till sin efterträdare och sina tidigare kollegor, formulerar han dem så här:
– Var tillgängliga och ärliga! Securitas har alltid stått för ärlighet. Det är grundläggande för att firmans flagga ska föras framåt. Jag har fortfarande aktier i bolaget och det är där jag har lagt två tredjedelar av mitt vuxna liv så jag hoppas allt det goda förvaltas!
Text: Lotta Eriksson
Peter Köhler, Securitas:
– Min passion är
mötet med människorDet är förmodligen inte helt lätt att axla Åke Andersson arbete men Securitas nye marknads- och informationschef Peter Köhler gör inte heller anspråk på det. Hans uppdrag ser annorlunda ut och han ämnar sätta sin egen prägel på arbetet.
Han är ingen duvunge i sammanhanget. Peter Köhler axlade Åke Anderssons ansvar redan förra våren och har, som han själv uttrycker det, haft förmånen att få ha sin föregångare som bollplank innan han nu själv fullt ut axlat ansvaret som marknads- och informationschef vid Securitas Bevakning i Sverige.
– Jag har jobbat med säkerhetsfrågor sedan 1983, först som väktare och ordningsvakt och senare som personalplanerare och arbetsledare vid gamla Larmassistans. 1990 tillträdde jag en tjänst som biträdande avdelningschef vid dåvarande Svensk Bevakningstjänst som 1995 fusionerades med Securitas, beskriver Peter.
Efter att ha innehaft olika ansvarsområden i produktionen gick han vidare till försäljningsavdelningen 2004 och förra året var det dags att bli tillförordnad marknads- och informationschef, när Åke började trappa ner inför pensioneringen.
– Åke är inte bara väldigt erfaren utan dessutom en unik person som har en fantastisk ställning i branschen. Jag försöker inte ens axla det, utan jag ska sätta min egen prägel. Min ambition är att vara korrekt och ärlig. Eftersom Securitas i mångt och mycket får representera hela branschen ställs det höga krav på seriositet. All information som kommer från oss ska vara trovärdig, slår han fast.
Peter Köhler berättar att hans särskilda specialitet är säkerhet i publika miljöer.
– Jag har alltid tyckt om att jobba i publika miljöer och utveckla det arbetet. Tjusningen för mig är mötet med människor. Som väktare eller ordningsvakt har man möjlighet att hjälpa, möjlighet att göra intryck och det ger en kick varje gång man får något positivt tillbaka. Som chef möter man människor på ett något annorlunda sätt – kunder och personal - och det är också otroligt stimulerande. Möten som utvecklar en som människa, konstaterar han..
Eftersom Securitas har bolagiserats, finns numera även en marknads- och informationschef för Securitas Systems; Per Edsmar, och en marknadschef, Roger Malmström samt en informationschef, Stefan Wikman, för Securitas Värde
Text: Lotta Eriksson |